Yoga ger lugnare barn på förskolan

När musiken startar på Möllebackens förskola i Karlshamn tystnar barnen direkt. Ett ljus är tänt. Lugnet lägger sig över den tidig­are stojiga gruppen och alla sätter sig ner med benen i kors. Eller i lotusställning, som det heter. För varje tisdagsförmiddag 9.30 gäller lekfull yoga.

– Landa på mattan. Låt andetagen bli lite längre. Prova att blunda, känn hur ryggen blir rak, instruerar förskolläraren Leona Fristedt. Själv tränar hon Ashtange­yoga.

”Tvättmaskinen” får inleda för att mjuka upp. Händer sätts på axlar, kroppen vrids åt sidorna. Höger, vänster, höger, vänster.

– Ställ er på alla fyra. Bli en ko, titta mot taket. Bli en katt, titta mot golvet. Känner ni hur ryggen blir mjuk? Nu blir vi kobror.

Barnskötarna Lena Nilsson och Anette Svensson deltar i passet. De går runt och hjälper barnen, håller i och visar rätt.

– Jag har själv problem med ryggen och  märker hur även jag blivit smidigare av att vara med, säger Anette.

Under ett och ett halvt år har yogamattorna rullats ut en gång i veckan. Tidigare kördes gympa med varierande resultat.

– Vi märkte att barnen var väldigt svaga i rygg och mage. Det var nästan skrämmande, de ork­ade inte ligga på magen och lyfta upp bröstet från marken. Det var ett pustande och stönande och de tyckte det var tråkigt, säger Lena.

En idé att i stället försöka mjuka upp och stärka barnen med hjälp av yoga föddes.

– Barn i dag blir lätt stela i nacke och axlar av att sitta böjda och spela så mycket, det är viktigt att sträcka ut åt andra hållet. Vi satte ihop ett lekfullt program efter att ha tittat på klipp med yoga­instruktören Mai Merret som har tränat barn i många år, säger Leona.

Nyheten var inte helt lätt att introducera. Motståndet hos barnen var rejält, som helst bara ville springa runt. Det här var ett helt nytt sätt för dem att röra sig där det dessutom var viktigt att andas rätt. Efter flera månader var det nästan så personalen ville ge upp. Men så kom brytpunkten.

– Plötsligt märkte barnen att de faktiskt kunde göra övningarna och hur mycket de hade lärt sig. Roligast verkar det vara att stå på huvudet, och i dag är det ingen konst för dem. Ibland då vi kommer hit möts vi av fem, sex barn som passat på att ställa sig upp och ner. Själv lärde jag mig i går. Det tar längre tid för oss vuxna, säger Lena.

I gruppen ingår blivande 6-åringar, men även mindre barn från and­ra avdelningar är med ibland. Varje position kan göras på ett lättare sätt.

– Alla kan vara med på sin egen nivå, och många har blivit väldigt starka och smidiga.

Yogan har gett många positiva effekter, tycker personalen. Det handlar inte bara om den fysiska träningen.

– Det har blivit lugnare i gruppen. Ibland när det är stökigt säger vi ”ta ett djupt andetag, tänk goda tankar och var snälla mot varandra”. Det påverkar dem, precis som under yogan. De är också mer hjälpsamma mot varandra och det är mindre konflikter. Alla gör framsteg och att klara något som är jobbigt stärker självkänslan rejält. Den som är vild får utmaningar och den som är tyst och blyg växer, säger Lena.

– Om de vill får barnen göra pass framför de and­ra och bestämma innehållet, de får vara i centrum. Sedan har de fått en större kropps­kännedom och vet nu var underbenet sitter, de lär sig höger och vänster och även lite matte då vi räknar tårna. Vi har inte märkt något negativt alls och har även börj­at instruera andra förskolor. Inte minst föräldrarna tycker det är toppen, säger Leona.

Yogan närmar sig sitt slut. Alla barn får varsin filt och lägger sig ner på sina mattor. ”Den här stunden vill vi ha alldeles tyst”. Personalen går från barn till barn, stryker över deras kroppar och ansikten.

Någon gäspar stort.

Som avslutning förs händerna mot huvudet, munnen och hjärtat.

– För goda tankar, för snälla ord och för kärlek och ett öppet hjärta. Ni är värdefulla, kom ihåg det.