Åsa Andersson Antelli.

Hon är branschens frontfigur och framhåller att hon jobbat hårt för idéer som hon trott på, och att hon vill få tillbaka sin insats. Hon vill inte tala om hur mycket hon har investerat men pekar på att företaget gick med förlust de första sex åren. Att vinstpengarna skulle kunna användas till att utöka deltidstjänster ser hon inte som ett alternativ.

– Det tror jag inte är långsiktigt hållbart, företag måste gå med vinst. Det som inte går med vinst och inte växer, det dör.

Deltid är nödvändigt i den här branschen, enligt Monica Lindstedt som är styrelseordförande för Hemfrid.

– Hos oss är det så att man är anställd på en sysselsättningsgrad, och om man vill jobba mer får man det. Men det är inte garanterat. Om kunderna kräver flexibilitet så måste vi kunna vara flexibla i vår tur.

Kommunals medlemmar har tjänster på runt 60 procent. Samtidigt som många vill jobba mer annonserar Hemfrid ut fler deltidstjänster. Men att utöka de tjänster som redan finns är svårt, enligt Monica Lindstedt.

– Då måste det komma till nya kunder i samma område. Lönsamheten handlar om att personal inte ska behöva resa så långt. För restiden får vi ju inte betalt av kund.

Enligt Hemfrids vd Åsa Andersson Antelli är det många som inte vill jobba heltid eftersom de läser SFI eller vill vara med sina barn. Men hon säger också att det går att göra mer för att utöka de tjänster som finns. Hon känner till problemen med personalens scheman.

– Det är inte ok, så ska vi inte jobba. Det är någonting som vi verkligen tagit tag i, säger hon.
Men trots att fackliga företrädare lyft att restid och raster inte alltid finns i schemat är den frågan ny för Åsa Andersson Antelli.

– Det är klart att de ska ha lunch. Restid ingår alltid, säger hon och menar att anställda ska kunna gå till läkare utan att ta semester.

Hon framhåller att företaget växt snabbt och erkänner att allt inte alltid fungerar. Chefer som inte hanterat arbetsrätten på ett bra sätt har fått sluta.  Nu  utbildas handledare och
teamled­are i arbetsrätt.

– Vi har saker att göra, det är ju helt klart.

KA har valt att låta de anställda vara anonyma eftersom de skrivit på ett sekretssavtal som reglerar vem som uttalar sig i media. De riskerar att förlora jobbet och skadestånd.

– Vi har en mediapolicy, det handlar om att värna vårt varumärke.

Samtidigt tycker Åsa Andersson Antelli att det är en svårighet att inte få reda på missförhållanden och uppmanar anställda att vända sig till närmaste chef eller facket.
Monica Lindstedt är Hemfrids grundare och har satt agendan för branschen bland annat genom att teckna kollektivavtal. Med det marknadsför sig Hemfrid hårt.

Ställer det högre krav på er?

–  Jag tycker att vi har ett ansvar för att leva som vi lär. Vi vill verkligen stå för sjysta villkor. Ibland blir det lunch på bussen, men det är inte det som ska vara normalfallet, säger Monica Lindstedt.

Hon, som också är ordförande för Företagarna, menar att Kommunals företrädare inte alltid förstår företagarnas villkor.

– Kravet på heltid i en verksamhet som inte går runt är en sådan sak.

Ruthistorik

1993 Nationalekonomen Ann-Marie Påhlsson (M) lanserar i Almedalen tanken om avdrag för hushållsnära tjänster.
1994 införs i Danmark.
1997 införs i Finland (permanentas 2001)
2003 begreppet myntas efter en riksdagsmotion (C) och avdrag för hushållsnära tjänster – Rengöring, Underhåll och Tvätt (rut).
2007 inför regeringen en skattesubvention. Halva arbetskostnaden kan dras av.
2009 införs fakturamodellen – Utföraren av tjänsten drar halva arbetskostnaden från priset och får de pengarna direkt från Skatteverket.