De senaste tre decennierna har arbetslivet inom vård och omsorg blivit allt mer otryggt. Och sedan 2009 har de tidsbegränsade anställningarna ökat. Idag har till exempel fyra av tio inom barnomsorgen osäkra anställningar. Lenita Granlund, avtalssekreterare för Kommunal, menar att det är en oroande utveckling.

– Det är inte bra för individen att fastna i tidsbegränsade anställningar. Det blir svårt att planera sin vardag och sitt familjeliv. Sjukskrivningstalen och ohälsotalen ökar. Otryggheten på arbetsmarknaden är en stor anledning till detta.

Men Maria Dahlberg, förhandlingschef på SKL, ser inte lika allvarligt på de nya siffrorna.

– Det är en väldigt dyster bild som målas upp. Visstidsanställningar är också ett sätt att komma in på arbetsmarknaden. Jag tror att vi måste vara ödmjuka inför att det kommer att behövas tidsbegränsade anställningar också framöver.

Trots att vård och omsorg är en sektor där bristen på arbetskraft är stor, fortsätter alltså de otrygga anställningarna att öka. Lenita Granlund menar att de otrygga anställningarna och de dåliga villkoren avskräcker många från att välja ett yrke inom vård och omsorg.

– Var fjärde tidsbegränsat anställd inom vård och omsorg lämnar jobbet efter ett år. Det beror på att det är otrygga anställningar med dåliga villkor och personalen inser att de inte kommer att orka. Det här är ett stort samhällsproblem, människor vill inte utbilda sig till de här yrkena längre. 

Rapporten visar att anställningstryggheten är konsekvent sämre inom privat vård och omsorg, även om den också sjunker inom de offentliga verksamheterna. Någon som är kritisk till situationen är Robert Sjunnebo som är jurist vid LO-TCO. Han förklarar utvecklingen med att arbetsmarknaden allt mer blivit en arbetsgivarens marknad.

– Den här utvecklingen innebär att arbetstagaren står för risken istället för arbetsgivaren. Just nu har vi extremt förmånlig lagstiftning för arbetsgivaren, helt enkelt.

Fotnot: Här kan du läsa mer om Kommunals krav för att öka anställningstryggheten.