Som KA tidigare rapporterat om har arbetsbelastningen på Hagagårdens äldreboende i Alingsås varit hög, och flera i personalen har varit sjukskrivna för stress. Som KA:s granskning visade låg Alingsås i topp bland de kommuner i Sverige som har högst andel sjukskrivna för stress. Granskningen visade också att Alingsås kommun brustit i sitt arbetsgivaransvar för arbetsmiljön på Hagagårdens äldreboende.

Efter problemen med sjukskrivningarna för stress har man börjat mäta stressen på Hagagården. Vid varje arbetsplatsträff får personalen skatta hur stressade de känner sig på en skala från ett till tio, där ett är den högsta stressnivån och tio är den lägsta. Personalen skriver anonymt ned sin stressnivå på en post-it-lapp, men om nivån på stressen ligger mellan ett och tre är tanken att medarbetaren och chefen ska ses för ett enskilt möte.

– Då är tanken att man behöver mötas och prata om varför man känner sig stressad, och hur vi kan komma till rätta med det. Sedan är det inte lätt att vända situationen direkt, men det här kan vara ett sätt att ta tag i problemet, säger Hagagårdens enhetschef Jenny Andersson, som tillträde på Hagagården vid årsskiftet.

Anneli Sporrong är sektionsordförande för Kommunal i Alingsås, Herrljunga och Vårgårda. Hon är positiv till initiativet att mäta stressen regelbundet, och berättar att metoden inte är något nytt i Alingsås.

”Det fungerar ju inte att bara mäta och konstatera att personalen är stressad”

– Inom socialförvaltningen har man mätt stressen under ett antal år. Där har personalen upplevt det som positivt. Men sedan är det ju viktigt att man faktiskt agerar mot den höga arbetsbelastningen också, det fungerar ju inte att bara mäta och konstatera att personalen är stressad, säger Anneli Sporrong.

En medarbetare på Hagagården, som vill vara anonym, är kritisk till arbetsmiljön på äldreboendet och menar att situationen inte har blivit bättre. Dessutom vittnar hon om en rädsla för att uppge hur hög arbetsbelastningen egentligen är vid de nya stressmätningarna.

– Vi är flera kollegor som har pratat om att det inte är så lätt att våga skriva hur vi själva upplever stressen. Det borde finnas andra sätt att ta tag i problemet med den stressiga arbetsmiljön, utan att de personer som känner sig stressade pekas ut och ska gå på enskilda samtal med chefen. Det är ju inte ett problem på individnivå, utan problemet är att hela arbetsbelastningen är för hög.

Men Hagagårdens enhetschef Jenny Andersson menar att de enskilda samtalen inte ska ses som ett utpekande, utan som ett sätt för ledningen att få en bättre förståelse för situationen på arbetsplatsen.

– Om vi inte vet varför vår personal är stressad och mår dåligt, kommer vi också ha svårt att förändra situationen till det bättre, säger Jenny Andersson.

Fredrik Sjödin är lektor i psykologi vid Umeå universitet och har forskat om stressnivåer hos personal inom förskolan. Han menar att det finns mer effektiva metoder för att mäta stress än den metod som används på Hagagården. Till exempel finns det olika formulär som baseras på forskning, där orsakerna till stressen kartläggs.

– Det säger inte så mycket att bara få en siffra på stressen, för stress kan ju bero på så många olika faktorer. Stressen kan till exempel bero på för hög arbetsbelastning, på den psykosociala arbetsmiljön, eller vara ledarsskapsrelaterad. Och det är inte alltid säkert att man som medarbetare kan lyfta alla orsaker till stressen med sin chef. Om det finns stora problem med stress är det bättre om en tredje part, som företagshälsovården, går in och gör en utredning, säger Fredrik Sjödin.

Fotnot: Har du några erfarenheter av stressmätning på ditt jobb? Kommentera gärna eller hör av dig till KA:s reporter Helena Gunnarsson: helena.gunnarsson@ka.se.