Barnskötare fick extrapengar

I KA:s enkät till Kommunals sektion­er svarar 31 procent att arbetsgivarna har satsat på andra yrkesgrupper utan­för undersköterskesatsningen och skjutit till pengar utöver löne­ökningarna på i snitt 530 kronor, som finns i avtalet med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. 57 procent svarar att arbetsgivaren inte skjutit till extra pengar.

Anställda i stadsdelen Centrum i Göteborg tillhör de som har fått lönelyft utöver avtalet. Barnskötare och kockar har i snitt fått 240 kronor per anställd utöver avtalet.

Barnskötaren Evelina Cederström, 36 år, fick ett lönelyft på 1  000 kronor och tjänar nu 25  500 kronor. Med 17 år i yrket känner hon sig inte som en vinnare.

–   Vi har blivit lovade löneökningar i många år. Men vi har halkat efter.

Evelina Cederström arbetar på Baldersplatsens förskola i centrala Göteborg.

– I år är jag inte missnöjd, men vi borde ha samma löner som undersköterskorna.

I fjol var rikssnittet för barnskötare 23   933 kronor och för undersköterskor 24   775 kronor.

– Det är dags för en barnskötarsatsning i nästa avtal, säger Evelina Cederström, som också är Kommunals arbetsplatsombud och huvudskyddsombud.

Anders Dahl, Kommunal Centrum, anser också att barnskötarnas löner ska vara i nivå med vårdyrken där det krävs en grundutbildning från gymnasiet.

Bristen på förskollärare driver upp lön­erna för barnskötarna. Därför har sex stadsdelar i Stockholm satsat extra på barnskötarna. Ulf Bjerregaard företräder Kommunal på Södermalm:

–   På vissa enheter är det en personalomsättning på 30 procent, på någon över 100 procent. Utbildade barnskötare som byt­er arbetsgivare går upp flera tusen. Folk som är födda på 90-talet går om dem som jobbat i 30 år, säger han.

För att hejda den utvecklingen höjdes lönerna med 35–100 kronor i en generell satsning på barnskötare.

Malmö har gjort en strukturell satsning på bland annat barnskötarna med 800 kronor. I Arvidsjaur fick barnskötarna ett individuellt lönelyft på 300 kronor utöver det centrala avtalets 530 kronor. I fjol fick de 400 kronor var utöver pott.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund håller med om att det är dags att prioritera barnskötare.

–   Det är en stor och viktig yrkesgrupp. Vi jobbar just nu intensivt med barnskötar­yrket och yrkesrollen. Jag tror att barnskötare är en grupp vi framåt måste prioritera lönemässigt, säger hon.

Så om ett par år blir det en barnskötarsatsning?

– Jag kan inte sia om att det sker nästa gång vi ska skriva avtal. Vi måste först få det här andra på plats, att barnskötarna blir en tydlig och efterfrågad yrkesgrupp.

Kockar är en annan grupp som ofta får lönepåslag.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL, förespråkar lokal lönebildning.

Han kan inte svara för enskilda arbetsgivares bedömning, men säger att:

– Kockar är ju ett bristyrke, både i den privata och offentliga sektorn. Och man har sett att behoven ökar av utbildade barnskötare i verksamheten. Arbets­givarna arbetar i allt större utsträckning med översyn av hur arbetsuppgifter kan fördelas mellan olika yrkesgrupper, säger Niclas Lindahl.

Om det blir en satsning på barnskötare i nästa avtal vill han inte uttala sig om.