Kommunalarbetaren berättade i förra veckan om den tystnadskultur som finns i förskolan

Både barnskötare och förskollärare vittnar om att chefer inte tillåter att personal berättar för föräldrarna om dagen har varit kaosartad på grund av låg bemanning. 

– Jag har ljugit många gånger och sagt att kollegan varit på toaletten när jag varit ensam med för många små barn, berättar en barnskötare som arbetat på flera privata förskolor i kommuner i Stockholmsområdet.

Det förekommer också att man tonar ner omständigheterna kring barn som gjort sig illa. Förskolan vill inte få dåligt rykte och personalen är rädd om sina jobb. Föräldranätverket Barnverket, som har drygt 4000 medlemmar och bland annat var med och drev på för att Skolverket skulle införa rekommendationer om maxstorlek på barngrupperna, är tacksamma för att frågan lyfts.

Monica Wester.
Monica Wester.

– Tyvärr känner vi igen det här väldigt väl. Jag har följt det här under många år och när man frågar personalen varför de inte säger som det är om situationen i förskolan så svarar de att det är psykiskt stressande, säger Monica Wester.

Inom föräldranätverket är man oroliga över hur dagens situation med stora barngrupper, krympande utemiljöer, slopade lek- och rörelserum och höga ljudnivåer påverkar barnens hälsa.  Barnens behov av återhämtning och motorisk utveckling tillgodoses inte, menar man.

– Att barnen får träna sin motoriska förmåga är en grund till att hjärnan ska kunna utvecklas, säger Monica Wester, som själv har en bakgrund som fysioterapeut inom företagshälsovården och i den rollen har besökt många förskolor.

Barnverket kommer nu starta ett upprop för att personal i förskola, skola och fritidsverksamhet ska få en lagstiftad skyldighet att anmäla missförhållanden. Det kallas för en lex Sarah-anmälan och skyldigheten gäller i dag alla anställda som arbetar i verksamhet som styrs av socialtjänstlagen (se faktaruta).

– Vi kommer bland annat kontakta politiker i riksdagen, säger Monica Wester.

Barnverket är kritiska till den tillsyn som bedrivs för förskolan. Skolinspektionen, som är den myndighet som har tillsynsansvar, har svårt att kräva åtgärder när det saknas lagar och föreskrifter som ställer krav på barnens fysiska miljö, till exempel ett lagstiftat tak för barngruppernas storlek. Kommunalarbetarens granskning visade tidigare under våren att Skolinspektionen bara en gång under de senaste sex åren hotat en kommun med vite på grund av för stora barngrupper. Förklaringen är enligt myndigheten själv att det saknas lagstiftning som säger hur stora grupperna får vara. 

Utöver Skolinspektionen är det huvudmännens ansvar att följa upp kvaliteten i förskolan.

– Det är ett systemfel att kommunerna har tillsyn över sig själva, menar Monica Wester.

När Barnverket lyft frågan om den fysiska miljön i förskolan med Skolinspektionen har myndigheten hänvisat till att det är en arbetsmiljöfråga och därför ligger på Arbetsmiljöverkets bord. Personalen måste anmäla dit om det finns problem.

– Men med den tystnadskultur som finns så blir det ju inga anmälningar. Det som behövs är en barnmiljölag med riktlinjer för barns miljöer och en nationell tillsynsenhet som har föreskrifter och lagar att följa, säger Monica Wester.

Lex Sarah

Lex Sarah kallas skyldigheten för anställda att anmäla missförhållanden i vård och omsorg. Det är en paragraf i Socialtjänstlagen och LSS och tillkom 1999. Lex Sarah är uppkallad efter undersköterskan Sarah Wägnert som 1997 slog larm om missförhållanden på sin arbetsplats.
2011 utvidgades lex Sarah till att gälla alla verksamheter som regleras av socialtjänstlagen. Då utökades den också till att gälla alla missförhållanden, inte bara allvarliga. Det är dock bara de allvarliga missförhållandena som måste anmälas till Ivo. De mindre allvarliga kallas lex Sarah-rapporter och ska lämnas till kommunen.

Vad ska anmälas?

Missförhållanden och risk för missförhållanden ska anmälas, både avsiktliga handlingar och olyckor. Till exempel:
•Brister i omsorgen, som att någon inte fått mat, medicin eller städning.
• Dåligt bemötande, som att en anställd svär åt eller talar över huvudet på en omsorgstagare.
• Fysiska och psykiska övergrepp som hot, nypningar, fasthållningar.
• Sexuella övergrepp.
• Stöld och utpressning.

Det kan gälla både saker man gjort och saker man underlåtit att göra.