Arbetsförmedlingen
Foto: Arbetsförmedlingen

C-kritik mot extratjänster avfärdas

|60 procent av extratjänsterna har gått till personer med gymnasieutbildning. Men det kan ändå vara personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Är du anställningsbar från början får du inte en extratjänst, säger Linda Högback, Centrum för arbetsmarknadsanställningar, Göteborg.

Vid årsskiftet fanns drygt 11 000 extratjänster. Extratjänsterna ska gå till de som deltagit i jobb- och utbildningsgarantin, tidigare FAS 3, eller är nyanlända. Statsbidrag finansierar större delen av lönen. Men lönenivåerna skiftar, visar KA:s genomgång.

Statistik från Arbetsförmedlingen visar att 60 procent av extratjänsterna gått till dem som har en gymnasieutbildning eller en eftergymnasial utbildning. Det kritiseras av Centerpartiets Martin Ådahl i Sveriges Radio Ekot

Han befarar att åtgärden tränger undan vanliga anställningar.

Göteborg och Uppsala är de kommuner som vid årsskiftet hade flest extratjänster. I Göteborg anser varken arbetsgivare eller fack att det tränger undan vanliga anställningar.

– Många har språksvårigheter. Deras utbildning från hemlandet är inte validerad eller så är utbildningen inte gångbar, säger Linda Högback.

Göteborg har en tydlig strategi. Extratjänsterna fördelas mellan nyanlända, personer i jobb- och utvecklingsgarantin och personer som haft långvarigt försörjningsstöd och via stadens kompetenscenter slussats till Arbetsförmedlingen.

– Det kan vara så att du har en utbildning till undersköterska men att det finns ett hinder i vägen så att du inte kan jobba som vanligt, säger Linda Högback.

Kommunals Margareta Åhvall bekräftar att extratjänsterna går till dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Hade vi haft färdigutbildade undersköterskor hade staden anställt dem direkt, det är samma i förskolan. Det finns inte folk, säger Margareta Åhvall.

Men i universitetsstaden Uppsala gick de flesta extratjänsterna ifjol till personer med gymnasial eller högre utbildning.

– Det är många med högskoleutbildning men som har varit arbetslösa i långa perioder eller har olika former av svårigheter som påverkar möjligheten till jobb. Eller så är det de som har en högre utbildning från sitt hemland men som behöver ett år för att vässa svenskan, säger Johanna Nyman, arbetsmarknadsförvaltningen, Uppsala.

På Kommunal i Uppsala bekräftar Merja Elharbiti att extratjänsterna går till personer som är långt ifrån arbetsmarknaden, bland annat nyanlända som inte behärskar språket så bra att de klarar den dokumentation som görs i vården.

Majoriteten av de som fått extratjänster i Uppsala är födda på 80- och 90-talet. I riket har 20 procent av extratjänsterna gått till personer under 30 år, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Merja Elharbiti påminner om att det fram tills för något år sedan var omöjligt för den som hade ett teoretiskt gymnasieprogram att läsa in till exempel undersköterskekompetens på Komvux. Det kan göra att den som har en gymnasieutbildning ändå inte har yrkeskompetensen.

Men Uppsala kommun anser att det är problem med att nå de som har låg utbildning och går på försörjningsstöd. Därför infördes nya rutiner för fördelningen av extratjänster vid årsskiftet. Samtidigt har kommunen vänt sig till Arbetsmarknadsdepartementet för att få bli en pilotkommun där även personer med långvarigt försörjningsstöd ska få del av extratjänster.

– Men arbetsmarknadsdepartementet har inte svarat, säger Johanna Nyman.

Arbetsförmedlingen betonar, enligt Sveriges Radio Ekot, att alla som fått extratjänster står långt från arbetsmarknaden.

– Det är ju jätteviktigt att följa de här tjänsterna förstås, och det gör vi ju utifrån att vi träffar arbetsgivare och naturligtvis också följer individerna, säger Maria Kindahl, direktör för förmedlingsavdelningen på Arbetsförmedlingen, till Ekot.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2018-03-02.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.