Arbetarrörelsen har byggts på solidaritet och empati, något som tyvärr håller på att försvinna i samhället. För många arbetstagare präglas arbetsdagen av ökad intensitet, stress och högt tempo. Många heltidsjobbare har svårt att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap, familj och fritid. Många ensamstående arbetstagare lever i fattigdom och har inte råd att unna sig en semester eller ens gå på bio eller restaurang med sina barn. 

Löneutvecklingen står inte i rätt proportion till inflationen på grund av industrins märke som har normaliserats inom LO-fackförbunden. Bankerna, direktörerna och de rika blir rikare medan fattiga blir fattigare. Vinsterna ökar hela tiden, men fördelas orättvist och går inte i samma grad tillbaka till folket, till dem som kämpar och sliter hårt nere på golvet under svåra omständigheter, varken i form av pengar eller kortare arbetstid. Detta måste alla fackföreningar förändra genom samordnade krav, översyn av rådande förhållande och nytt tänk. 

Fritiden räcker inte till. Sjuktalen och ohälsa ökar kraftigt på hela arbetsmarknaden. Löneskillnader och klasskillnader ökar för varje år som går och årligen arbetas övertidstimmar som motsvarar 150  000 heltidsjobb.

Arbetstidsnormen i Sverige måste förändras till en kortare arbetsdag med bibehållen full lön. Alla LO:s fackförbund tillsammans med andra politiska rörelser och näringslivet måste arbeta fram en ny lagstiftning för ett modernt och hållbart arbetsliv som gynnar människan. Åtta timmars arbetsdag är en 100 år gammal idé – sex timmars arbetsdag är framtiden. Individuella löner, som infördes redan år 1994 i Sverige under förespegling att det skulle leda till mer kreativitet, produktivitet och utveckling i arbetslivet, har inte lyckats tillföra rättvisare löneutvecklingar. Resultatet har blivit pressade scheman, mer ohälsa, tystnadskultur och favorisering av de anställda som har en bra talförmåga. Det är därför den individuella lönemodellen inom offentlig sektor måste avvecklas.

Att Svenskt Näringsliv tycker att arbetstagarnas avtalskrav är för höga är inte särskilt förvånande. Det tycker de nämligen alltid oavsett hur konjunkturen, omvärlden och situationen i Sverige ser ut. Rättigheter inom vissa områden som vården (som man redan trodde sig ha) läggs nu fram som avtalskrav. Detta är något viktigt som alla LO:s fackförbund måste jobba med och ändra på.

Solidariteten måste komma tillbaka till arbetarrörelsen och välståndet måste fördelas rättvist.

 

Jafar ­Sarehkhani
Matilda ­Sennerfeldt
Per Benker
Fahri Ulusoy
Jan Moren

Om debattörerna

Yrke: Bussförare, arbetsplatsombud och skyddsombud Gamla Uppsala Buss.
Bor: Uppsala.