Ur serien Statarna. Illustration: Jimmy Wallin
Ur serien Statarna. Illustration: Jimmy Wallin

Därför gör Kalle Lind humor om statare

|I serien ”Statarna” riktar Kalle Lind sin humoristiska söklampa mot statarsystemet.
– Jag fascineras av tematiken, att göra en rolig serie som inte blundar för hur vedervärdigt folk har haft det, säger han.

Hårda arbetsförhållanden, stora klasskillnader, statare. Det låter inte så jättelustigt, men kan någon göra humor av statarsystemet är det kanske just Kalle Lind. Efter tv-programmet På spåret vet vi att han är svag för svensk historia och gärna presenterar sina funderingar med en twist. Nu kommer serien ”Statarna och deras (inte fullt så) underbara äventyr” i serietidningen 91:an. Kalle Lind har skrivit manus och Jimmy Wallin tecknat.

Kalle Lind.
Kalle Lind.

– Fram till 1945 hade Sverige i princip ett slavsystem med statarsystemet. Ur det började vi skoja, säger Kalle Lind.

Det började med uttryck som bäste bror, konjack, länsman och amanuensrådet. Ord som enligt Kalle Lind ligger roligt i munnen. Han och några likar ville bara ha någonting att skoja om. 

– Vi ville inte ta upp något viktigt till att börja med. Vi kunde repliker ur ”Utvandrarna”, ”Den enfaldige mördaren”, ”Raskens”. Det var vår begreppsvärld och vi kunde citera dem och tyckte att det kändes roligt att säga de här orden. Sedan växte det till ett genuint intresse för modern svensk historia. Vi har gjort sketcher och folklustspel, seriemanuset är sista stadiet.

Han konstaterar att det egentligen inte är någon bra historia att skämta om. Statarna led. Punkt. Men utmaningen att göra humor av det torftiga och fula triggade honom.

”Serien har aldrig varit mer relevant sedan 1945 då statarsystemet avskaffades. Vi har ett växande rättslöst proletariat i dag med folk som bor i källare och diskar för 12 kronor i timmen.”

”Fördelen med systemet var att statarna aldrig hade sysselsättningsproblem. Nackdelen var allting annat,” står det i en serieruta. Det kanske inte låter så kul, men i kontexten av serietidning med teckningar och figurer som anspelar på den svenska klassiska serietraditionen som finns i 91:an landar kontrasten i humor. 

– Jag är förtjust över att Statarna ska gå i 91:an som är från 1932, där Kronblom fortfarande finns kvar. Serier som skildrar det gamla Sverige utan att problematisera det. Här kommer en serie där man känner igen maneret men det är lite svartare, lite mer galghumor. Det ska bli intressant att se hur läsarna reagerar.

Jimmy Wallin.
Jimmy Wallin.

Kalle Lind nämner René Goscinny som en stor inspirationskälla, manusförfattaren till serierna Asterix och Lucky Luke. Hans specialitet var att plocka upp historia och göra skämt om den. Kalle Lind ville använda den formen och lägga nära vår tid. René Goscinny placerade också moderna figurer och företeelser i historien. Ett grepp som Kalle Lind för vidare.

– Ian och Bert dyker upp som uppviglare. Läsarna kommer att möta en hushållerska som heter Rut och det kommer en episod när Patronerna har möte och bildar Nya Patronerna efter att deras varumärke har fått sig en rejäl törn. Det är det som är roligt med humor, man kan lyfta vilken fråga som helst men man behöver inte leverera ett svar.

Samtidigt har kanske arbetsvillkoren för vissa grupper på svensk arbetsmarknad aldrig varit så lika statarnas som i dag? Jag funderar högt. Kalle Lind håller med.

– Serien har aldrig varit mer relevant sedan 1945 då statarsystemet avskaffades. Vi har ett växande rättslöst proletariat i dag med folk som bor i källare och diskar för 12 kronor i timmen. Människor som inte har någon samhällelig rätt. I skymundan håller det på att systematiseras på nytt.  

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2018-06-08.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.