– Flikarna är inte alls lika uttalade, och det har en tjockare struktur än vår svenska lönn, förklarar läraren Therese Hjalmarsson.

Trädet är en tysklönn, och Therese frågar gruppen om dess vetenskapliga namn.

– Acer pseudoplatanus, svarar ett par kursdeltagare långsamt och tydligt.

Bra löv är svåra att hitta så här års. För det mesta får de försöka känna igen träd och buskar på sådant som växtsätt, bark och bladfästen. Växtkännedom blir extra svårt att studera i februari, men det är nu kyrkogårdsarbetarna har tid att gå på kurs.

 

LÄS OCKSÅ: Vill du studera – så här funkar det

 

Utbildningen är en uppdragsutbildning, det innebär att arbetsgivaren betalar avgiften. Sara Andersson från Kila församling i Säffle berättar att det var hennes chef som föreslog att hon skulle gå.

– Jag har jobbat ganska länge så då tyckte chefen jag skulle få det på papper, säger hon.

Sara Andersson har ingen utbildning för sitt arbete, men kan förstås mycket eftersom hon jobbat på kyrkogård i 20 år. 

– Men det latinska är helt nytt, säger hon.

Jonas Rosenberg från Hammarlöfs församling tog själv initiativet. 

– Jag kollade upp kurser och visade för chefen. Vi satt och tittade och diskuterade, säger han.

Chefen sade ja till utbildningen utan att Jonas behövde argumentera.

Ett bra argument är annars att utbildning lönar sig för arbetsgivaren. I rapporten ”Kris i trädgårdsbranschen” från 2015 framhålls det hur viktigt det är att personal på kyrkogårdar har rätt kunskaper. Annars kan dyra växter dö och viktiga anläggningsarbeten bli felaktigt utförda, och det blir kostsamt för arbetsgivaren.

Det är en hel del kunskaper man kan behöva när man jobbar på en kyrkogård. Växtkunskap och markanläggning förstås, men också till exempel kyrkogårdens kulturmiljö, stenkunskap, laga och rengöra gravvårdar, arbetsmiljö och säkerhet, maskiner och redskap samt hur man begraver människor med olika religioner och arbetar på ett etiskt sätt. 

Det är inte självklart att alla kan allt detta redan när de börjar sin anställning, enligt Maria Andersson, utbildningsledare på Hvilan Utbildning:

–  Kyrkogårdsarbetare är ofta inte personer med en formell trädgårdsutbildning. De kan komma från lantbruket, skogsbruket, någon som jobbat som vaktmästare på bostadsbolag. Det finns väldigt mycket bra bakgrundskunskap, sedan kan man behöva fylla på med mer.  

Utbildning

Diplomutbildning för kyrkogårdens personal 

● Kursen ges av Hvilan Utbildning i Åkarp, Skåne, och består av sex veckokurser utlagda över ett och ett halvt år.
De som blir godkända på alla kurserna blir Diplomerad kyrkogårdsarbetare och är behöriga att ansöka om sex yrkesbevis hos TCYK (Trädgårdsnäringens Centrala YrkesKommitté).
Man ansöker till en kurs i taget och måste inte gå alla. Den som missat de första kurserna kan ta igen dem om det blir en andra omgång av utbildningen.
Bakom utbildningen står Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer på hvilanutbildning.se.