Kristina Wirén
Flavia Mattisson, Zeinab Semo och Rawan Alaswad. Foto: Kristina Wirén

Deras mål – att jobba med barn

|På Skälby gård i Kalmar rusar några förskole­barn ut, och i klätterställningen ­poserar tre kvinnor. Alla tre med varsin historia, alla går samma utbildning, alla har en liknande dröm.

Det började med att Kommunals Maria Gren satte ner foten: Det kommer att krävas fler händer i förskolan i fram­tiden. Man kommer att behöva, som hon säger, ”kompetensförsörja”. Snart var integrationsprojektet ”Mångfald i förskolan” fött. Maria Gren är själv barnskötare och Kommunals lokala sektionsföreträdare i projektet.

21 personer går utbildningen, men vi träffar de tre som har viftat ivrigast när Kommunalarbetar­ens utsände frågar vilka som vill intervjuas: Flavia Mattisson, från Brasilien. Hon hittade kärleken i Köpenhamn och den tog henne hit. Rawan Alaswad, från Damaskus, som kom hit under det stora flyktingåret 2015. Och Zeinab Semo, från Aleppo.

Projektet går ut på att lära ut både svenska och kurser från barn- och fritidsprogrammet. Zeinab berättar om när de var ute på praktik, så kallat ­arbetsförlagt lärande:

– Vi sjöng för barnen. Alla ville att vi skulle sjunga på vårt modersmål.

I hennes fall kurdiska.

Flavia fyller i:

–   Barn är naturligt nyfikna. De vill lära sig hela ­tiden.

Flavia, Rawan och Zeinab talar alla bra svenska, men tanken är att också deras tre olika modersmål ska vara en resurs i ett samhälle för barn med många språk i bagaget. Under deras utbildning har det först och främst talats svenska, dagens övning är uttal av bokstaven å. Men i klassrummet hörs också världsspråk som kinesiska, spanska och persiska. Och så har man haft tillgång till en sång­pedagog, eleverna har fått lära sig svenska barn­visor.

Grundutbildningskravet när de 21 eleverna börj­ade utbildningen var att de skulle ha klarat av Svenska för invandrares, SFI:s, D-kurs, vilket motsvarar årskurs sex. Nu var hoppet och steget stort, de skulle helt plötsligt läsa böcker på svenska avsedda för gymnasieelever. För att klara det läser eleverna yrkessvenska.

Men det verkar inte ha hämmat. Snarare sporrat.

– Jag vill ha mer kunskap. Jag vill studera vidare till förskollärare, säger Flavia Mattisson.

– Ja, vi tre vill alla fortsätta till förskollärare, ­säger Zeinab.

– Drömmen är att få ett jobb här i Sverige, säger Rawan.

Vad är det bästa med utbildningen?

–  Att vi alla är från olika länder. Att vi integreras här tillsammans. Och när det gäller barnen handlar det om att vi går in i deras lek och leker med dem. Det är roligt och man vet inte vilken väg man kommer att gå, säger Zeinab Semo.

Men allt är naturligtvis inte en dans på rosor. Det har uppstått kulturkrockar. Alla har olika sätt att tänka, olika värderingar med sig till det nya landet.

– Vi löser det med respekt, säger Flavia.

– Och demokrati!, säger Rawan.

– Ja, vi röstar om allt, säger Zeinab och skrattar.

Vad är det svåraste med utbildningen?

Här är de tre ense: ”Språket” kommer det nästan i kör.

–  Yrket rör ju sådana ämnen där man måste reflektera mycket, ventilera. Man är tvingad att diskutera, som Kommunals Maria Gren uttrycker det.

Men hon då, är hon inte orolig för att de nya barnsköt­arna kommer att tränga ut dem som redan har jobb?

– Nej. Man saknar timavlönade ute i verksamhet­erna och för flera av eleverna skulle jag tippa att det börjar där.

Och vad säger du om att många vill bli förskollärare, inte barnskötare?

– Naturligtvis ska man bli det man vill. Vi behöver båda yrkena, säger hon och är samtidigt stolt över att ha värvat några av eleverna till Kommunal.

En av dem är Flavia Mattisson.

– Det är bra att vara medlem. Inte minst när man kommer ut som vikarie, säger hon i bilen till fotograferingen på Skälby.

”Mångfald i förskolan” är ett projekt som pågår under ett och ett halvt år. Men projektledaren Lisbeth Jonasson räknar med en fortsättning:

–  Ett mål är att överföra den här idén till ­andra ­yrkesområden.

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2017-12-21.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.