Drömmen om Stockholm

|Den 22 augusti i år skulle han fyllt 100 år. Vad passar bättre än att ta pulsen på den stad Per Anders Fogelström skildrade i sina böcker? Följ med KA på en tur i Fogelströms Stockholm.


     Per Anders Fogelström.

I Fogelströms fem böcker om Henning och Lotten Nilsson, deras barn och släktingar spelar Stockholm en stor roll. Han beskriver hur staden på 100 år förvandlas från en fattig, smutsig och liten stad till en mer välmående metropol.

Platserna finns kvar, mycket har förändrats, men en del är sig likt.

KA:s Fogelströmvandring börjar på Söders höjder, Södermalm, där Fogelström växte upp och levde större delen av sitt liv.

”Uppifrån fönstret i en gammal hyreskasern vid Skånegatan kunde man se ut över det vita landskapet med dess små hus och den tunga kyrkan. Längre bort stack fabriksskorstenarna vid Barn­ängen upp och sedan fabrikerna intill Hammarbyleden.”

Så skriver Fogelström i ”Stad i världen”, som utspelar sig efter andra världskriget. Utsikten hade han själv från fönstret i huset där han växte upp, mitt emot Vita Bergsparken som länge var en fattig avkrok av Stockholm.

Sofia kyrka tornar upp sig lika tungt över den junigrönskande parken som då.

Skorstenarna är borta, fattigdomen också. Lägenheterna i Fogelströms hus har förvandlats till dyra bostadsrätter.

Vi går ner mot Nytorget där tvätterskan Lotten, i de första böckerna bor i ett av trähusen.

”Lotten hade stått länge vid fönstret och sett ut över det gropiga och ogräsbevuxna fält som kallades Nytorget.” (Ur ”Barn av vår stad”.)

Trähusen har rustats, ogräset är borta, nu leker barn i klätterställningar och sandlådor på det gamla fältet. En kvinnlig tiggare släntrar över konstgräsmattan. För 50 år sedan hade hon kunnat bo här. De då så kalla och dragiga husen befolkades ofta av samhällets olycksbarn.

Nerför backen på Katarinavägen är det tyst. Trafiken är avstängd på grund av det stora Slussenprojektet. En beskrivning av Slussen i dag kunde vara hämtad ur ”I en förvandlad stad”, där Fogelström beskriver hur det såg ut i början på 1930-talet när den förra Slussen byggdes:

”Slussområdet var en enda stor rivnings- och byggnadsplats. Väldiga pålkranar stack upp mellan halvgjutna pelare och ändlösa plank. Tunnlar gapade i Katarinaberget, 'undergrunden' skulle bli klar till hösten.”

Lika dammigt. Byggljud som då. Precis som Fogelström beskrev känslan på 30-talet är det i dag svårt att i den jättelika stengropen ana hur det ska se ut om åtta år.
Det är inte bara en hundraårsdag för Fogelström vi kan uppmärksamma 2017. Det är också hundra år sen Sverige var nära revolt, inspirerat av Ryssland. Protesterna mot matbristen avlöste varandra i landet, även i huvudstaden.

Därför avslutar vi vår odyssé på Norrmalmssidan, vid Gustav Adolfs torg, ett stenkast från Kungsträdgården.

En våldsam konfrontation var nära just här. Fogelström berättar i ”Minns du den stad”:

”Borta på Norrbro stod flera linjer av militärer redo bakom poliskedjan, bajonetterna blänkte. Uppe vid Gustaf Adolfs torg öppnades just polisspärren och en spårvagn släpptes igenom.”

Men det var inte polisen, inte militären utan Hjalmar Branting som tämjde massorna. Socialdemokraternas partiledare kom hit, fick med sig folket till ett möte borta på Folkets Hus. Och revolutionen uteblev.

På en av pelarna vid statyn av Gustav den II Adolf har någon lagt en krans. Löven i kransen har vissnat, men hundra år efter de vänsterrevolutionära stämningarna på denna plats är det lätt att se det som ett tecken. På en annan riktning.

Kommentarer

Det gläder oss mycket att ni uppmårksammar Per Anders Fogelström och inte minst
under Fogelsatrömåret 2017.
Här intressanta länkar om vad som sker i år genom Fogelströmsällskapet och Stockholms stad/Stadsmuseet.
Vi har ett mycket fint samarbete.

www.fogelstromsvanner.se

www.fogelström2017.se

Vänligen
Kent Josefsson
Ordförande i Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2017-07-24. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.