LO har i en rapport sammanställt siffror från Skolverket. Bland dem som slutade ett yrkesprogram 2010/2011 hade var tredje person blivit etablerad på arbetsmarknaden ett år senare.

– En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, säger LO:s utredare Nina Andersson Brynja i ett pressutskick.

Med ”etablerad” menas att personen har nått en årsinkomst på 174 200 kronor. Det behöver inte vara en tillsvidareanställning eller inom den bransch hen är utbildad för.

Många studerar på högskola eller andra utbildningar ett år efter gymnasiet – trots att de gått ett yrkesprogram som ska syfta till arbete.

– Jag kan inte säga att det är odelat positivt men det är inte odelat negativt heller, säger Nina Andersson Brynja till KA. Många av vidareutbildningarna kan ju vara en jättebra väg till att etablera sig, men det kan också vara så att man läser en kurs för att man inte fått jobb. När det gäller Omvårdnadsprogrammet så är det en stor andel som går vidare till studier och det kan vara studier som för dem vidare.

Siffrorna från Skolverket visar att det såg ut såhär ett år efter avslutat gymnasieprogram för de grupper som tillhör Kommunals område, och gick ut gymnasiet 2010/2011:

  • Omvårdnadsprogrammet: 34 procent var etablerade på arbetsmarknaden och 27 procent studerade.
  • Naturbruksprogrammet: 25 procent var etablerade och 26 procent studerade.
  • Barn- och fritidsprogrammet: 22 procent var etablerade och 31 procent studerade.

Efter tre år hade runt 40 procent blivit etablerade bland dem som gick omvårdnad och naturbruk. Men barn- och fritid stannade runt 30 procent.

– Det är en låg siffra, för de flesta programmen går siffrorna upp. Det kanske inte är studier där man har lätt att få en etablerad position.

Elever som går mansdominerade program har lättare att få jobb. Omkring hälften av dem som gick fordons-, bygg- eller energiprogrammet hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasiet.

Rapporten tar också upp att det är för få som söker sig till yrkesprogrammen. Men varför skulle fler söka om det inte leder till jobb?

– Ja, det är nog så många resonerar. För individen kan det vara rationellt att välja en annan utbildning för att det ändå inte leder till jobb eller för att man vill ha behörighet till högskolan. Men ur ett samhällsperspektiv ser man att behovet av undersköterskor i framtiden är massivt. Då är det jätteviktigt att många söker de här utbildningarna. Så vägen framåt är att stärka kvaliteten och göra utbildningarna mer attraktiva, det leder förhoppningsvis till att fler får jobb.

– Man har tagit bort behörigheten till högskolan på yrkesprogrammen, det måste vi återinföra, säger Nina Andersson Brynja.

Annat som LO föreslår är: obligatorisk gymnasieskola, större samarbete mellan skolor och arbetsliv, att alla elever ska få den praktik de har rätt till (i dag erbjuder bara var femte skola praktik med den kvalitet som krävs), arbetsmarknadskunskap i skolan, utbyggd Komvux och Yrkeshögskola och bättre villkor för unga på arbetsmarknaden, exempelvis vad gäller utnyttjande av visstidsanställningar.