Colourbox/Madeleine Andersson
Foto: Colourbox/Madeleine Andersson

Facket på 8 mars: Ge oss trygga jobb!

|Trygga jobb – det är det enskilt viktigaste kravet från kvinnofacken. Bort med visstidsanställningarna.
Över en halv miljon kvinnor är organiserade i de tre största kvinnoförbunden inom LO. KA frågade vilka reformer deras förbund vill se för att öka jämlikheten.

De jobbar i vården, på förskolan, i kök och affärer. Över 500 000 kvinnor är organiserade i Kommunal, Handels och Hotell- och Restaurangfacket HRF. Många av dem har sin arbetstid förlagd till tider när andra redan lämnat jobbet. De hör också till de grupper som har sämst villkor på arbetsmarknaden, låga löner och osäkra anställningar.

Vi bad deras förbund lista vilka politiska reformer eller förslag som skulle ha störst positiv inverkan för medlemmarna vad gäller jämlikhet och villkor på arbetsmarknaden.

Avskaffa de allmänna visstidsanställningarna, svarar alla tre.

”Att SD och de borgerliga partierna inte vill avskaffa allmän visstid gör att vi kommer att få en tydlig valrörelse.”

LO:s jämställdhetsbarometer, som presenterades i tisdags, visar att 25 procent av alla arbetarkvinnor hade en tidsbegränsad anställning förra året. Av dem hade över hälften de mest otrygga anställningarna. Det vill säga att de var anställda vid behov, per timme och på allmän visstid. De här otrygga anställningarna är de som ökat mest de senaste 20 åren.

Tobias Baudin.
Tobias Baudin.
Foto: Jonas Malmström

– När lagstiftningen gör det möjligt tar arbetsgivaren in och ut personer som de vill. Vi ser att antalet och andelen med visstid har ökat bland våra medlemmar. Att SD och de borgerliga partierna inte vill avskaffa allmän visstid gör att vi kommer att få en tydlig valrörelse, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Kommunal listar tre krav. Förutom allmän visstid handlar det om mer resurser till välfärden och avdragsrätt för a-kasseavgiften. Hur mycket pengar som krävs för att kommunalarna ska få möjlighet till fler kollegor i välfärden vill Kommunal dock inte precisera i något krav. LO pratar om 70 miljarder till 2022, vilket Kommunal anser rimligt. Samtidigt säger SKL i sina prognoser att det behövs 60 miljarder fram till 2021 bara för att upprätthålla den nivå på välfärden som vi har idag. Utan några nya händer, alltså.

”Det kommer att behöva satsas på välfärden som står inför enorma utmaningar.”

Varför kräver inte Kommunal mer?

– Äldreomsorg, förskola och skola är kommunala angelägenheter och det är viktigt att kommunerna får prioritera efter sina behov. Det behövs en offensiv satsning med höjda statsbidrag men vi har inte landat i ett exakt krontal, men det kommer att behöva satsas på välfärden som står inför enorma utmaningar, säger Tobias Baudin.

Daniel Suhonen som är chef för tankesmedjan Katalys (som startats av LO-förbunden i 6F) menar att LO och Kommunal kräver ”för lite” men att summorna är så stora att de blir abstrakta.

Daniel Suhonen.
Daniel Suhonen.
Foto: Julia Wagner

– Man borde kräva det som krävs för att vara intellektuellt hederlig. Jag har inget svar på varför man inte gör det. Det kan vara ett politiskt ställningstagande. Psykologiskt tror jag inte heller att man vill bli en kravmaskin som står och skriker efter mer och mer. Man vill vara med ”i boxen” och det är en väldigt nyliberal ordning vi har. Men jag tror att en väldigt stor anledning till den otrygghet många känner handlar om att de inte vet om välfärden finns där, säger Daniel Suhonen.

Kommunal har 500 000 medlemmar och över 300 000 kvinnliga medlemmar i ryggen.

Frågan är om de är den stora maktfaktor i samhällsdebatten de borde och kunde vara? Tobias Baudin tycker det.

– Vi kan alltid bli bättre. Men om man tittar på mediegenomslaget (och räknar bort 2016 där det mest var negativt genomslag) syns Kommunal tre gånger så mycket 2017 som 2015. Och vi kan redovisa ett antal framgångar, som karensavdraget vilket Kommunal har drivit på för i 10 års tid. Vi har kongressbeslut på legitimation för undersköterskor och där har regeringen tillsatt en utredning för att se över en skyddad yrkestitel. Från 1 juli återinförs avdragsrätten på fackföreningsavgiften, vilket motsvarar en löneökning på 100 kronor i månaden för varje undersköterska.

”Vi kommer att ha ett högt tonläge. Det är orimligt att det finns en majoritet av partier som vill ha sänkta skatter när välfärden står inför stora utmaningar.”

HRF har med tillgång till barnomsorg dygnet runt som en av sina fem viktigaste krav. Kommunal drev frågan i förra valrörelsen. Varför har ni släppt den nu?

– I en valrörelse måste man våga prioritera. Vi tycker att rätten till barnomsorg är en självklarhet inte minst för andra fackförbunds medlemmar som arbetar obekväma arbetstider, men vi har valt tre områden för att få större fokus på de frågorna och det är frågor där det är tydliga kontraster i politiken.

Har ni något att vinna på att ställa tydligare krav eller att höja tonläget?

– O, ja, det har vi. Vi kommer att ha ett högt tonläge. Det är orimligt att det finns en majoritet av partier som vill ha sänkta skatter när välfärden står inför stora utmaningar. Snarare kan det behövas skattehöjningar i framtiden. Det är orimligt att företag ska plocka ut vinster samtidigt som medlemmarna behöver fler kollegor.

Vad gör du 8 mars?

– Jag ska ut på arbetsplatsbesök och träffa medlemmar. Men redan i tisdags uppvaktade jag tillsammans med ett par skyddsombud arbetsmarknadsminister Ylva Johansson med krav om grundutbildning för alla skyddsombud om minst fem dagar och rätt till fortbildning en dag per år. Det är viktigt inte minst med anledning av Metoo och vad som framkommit där och där skyddsombuden har en viktig roll. I dag finns inga utbildningskrav, så det lämnade vi in som ett krav inför 8 mars.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2018-03-29 08:54