Stefan Löfven.
Stefan Löfven.

Stämmer det? Vi kollar!

|Anställda i privat äldreomsorg har 1 800 kronor lägre i lön jämfört med anställda i kommunal äldreomsorg. Det budskapet trummade Socialdemokraterna ut veckorna innan förra veckans riksdagsbeslut om vinster i välfärden. Vi kollar om det stämmer.

 

På Kommunals förbundsmöte, den 30 maj, tog statsminister Stefan Löfven (S) upp frågan i sitt tal.

– Jag vet att undersköterskor och vårdbiträden har ungefär 1 800 kronor mindre per månad i den privata äldreomsorgen jämfört med den kommunala.

På Socialdemokraternas Facebooksida står det: ”Den genomsnittliga månadslönen var 1 800 kronor lägre i privat jämfört med kommunal äldreomsorg (år 2014)”.

Och civilminister Ardalan Shekarabi (S) twittrade: ”Undersköterskor på privata äldreboenden tjänar i genomsnitt 1 800 kr mindre varje månad jämfört med undersköterskor på kommunala äldreboenden”.

 

Hur ligger det egentligen till?

För det första behöver vi veta vilken källa som ligger till grund för Socialdemokraternas uttalanden om löneskillnaderna. Och efter en snabb kontroll med Shekarabis pressekreterare visar det sig att källan är Kommunal.

Siffran har sitt ursprung i en rapport som Kommunal skrev redan 2014 (läs den i PDF-format här).

Då var skillnaden 900 kronor.

Två år senare uppdaterades siffrorna (läs dem i PDF-format här).

Där kommer Kommunal fram till att det 2014 skilde 1 800 kronor i genomsnittlig total lön mellan kommunalt anställda undersköterskor och vårdbiträden jämfört med samma personalkategorier i privat driven äldreomsorg. Med total lön menas grundlön plus tillägg för till exempel ob och beredskap.

Varken Löfven eller Shekarabi berättar att uppgiften är från 2014, något som dock framgår av Socialdemokraternas Facebooksida.

Shekarabi säger att det gäller undersköterskor, vilket inte stämmer. Att även vårdbiträden ska räknas med hade Stefan Löfven bättre koll på.

Men vad ingen socialdemokrat hittills talat om är att Kommunal i sin rapport endast räknar med heltidsanställda. Kommunal som bygger sin slutsats på SCB:s lönestrukturstatistik har valt att inte göra som SCB alltid gör, det vill säga räkna upp deltidslöner till heltidslöner. Anledningen till det, uppger Kommunal i sin rapport, är att SCB överskattar de privatanställdas löneläge i äldreomsorgen.

– Enligt SCB har deltidsanställda grundlöner som är 1 000–1 400 kronor högre än för heltidsanställda. Utifrån vår erfarenhet och när vi tittar på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL så ser vi det som orimligt. Det måste ha att göra med hur SCB räknar upp lönerna för deltidsanställda, säger Ludvig Lundstedt, statistiker på Kommunals utredningsenhet.

Den som går in i SCB:s så kallade lönesök och skriver in undersköterska kommer upptäcka att det skiljer 1 200 kronor i total lön mellan offentlig sektor och privat sektor för undersköterskor i hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Offentliganställda vårdbiträden har endast 300 kronor högre lön än privatanställda. De siffrorna är för 2016.

Det är Medlingsinstitutet som beställer statistiken och talar om för SCB hur man ska räkna och vad man ska titta på.

John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, bemöter Kommunals kritik så här:

– Vi samlar aldrig in anställningsform i lönestatistiken. Den här definitionen Kommunal har gjort när man talar om deltidsanställda,  den informationen finns inte i lönestatistiken.

Vid en ny kontroll med Kommunal visar det sig att det är deltidsarbetande som avses när man talar om deltidsanställda. De som jobbar deltid kan ofta ha en högre sysselsättningsgrad än sin faktiska arbetstid.

Finns det något som är problematiskt med att räkna upp deltidslöner till heltidslöner?

– Metoden är en slags schablon man har för att räkna upp lönerna. Och den fungerar säkert väldigt bra i genomsnitt när det gäller att jämföra de olika sektorerna, privat och offentlig sektor. I vissa yrken kan det skilja åt. Men som helhet ska metoden/schablonen fungera bra, säger John Ekberg.

Men varken Kommunal eller SCB tar hänsyn till åldersstruktur när de jämför lönerna. Skulle man göra det skulle sannolikt lönerna bli mer lika.

– En stor del i privat sektor är yngre personer under 28 år medan det i offentlig sektor är tvärtom där den stora delen är plus 50 år. Man bör rensa för det innan man drar några slutsatser, säger Ekberg.

Så det går egentligen inte att jämföra löner i privat och offentlig sektor?

– Vad man skulle vilja veta är: vad ger en och samma arbetsinsats i respektive sektor. Tyvärr kan man inte få ut det genom att titta på sådana här aggregerade (ihopslagna) siffror. Det är alltid mer komplicerat när man ska jämföra lika lön med lika arbete.

 

Gult ljus.

 

Slutsats: Gult ljus

Det är svårt att avgöra vilken jämförelse som är mest relevant. Om man räknar som Kommunal gör, och tar bort alla deltidsarbetande, stämmer alltså Socialdemokraternas påstående. Om man däremot räknar som SCB gör, och räknar upp deltidsanställdas löner till heltid, stämmer det inte. Och skulle man ta in åldersaspekten skulle förmodligen resultatet bli helt annorlunda.

Därför ger vi gult ljus till påståendet.

Fotnot: Faktakollen är ett samarbete mellan Kommunalarbetaren, Arbetet, Fastighetsfolket, Handelsnytt och Sekotidningen.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Det kan stämma ibland, det är olika på privata och en del kommunala faktisk.
Men ser man allt ihop så är lönerna alldeles på tok för låga.
Och blir det annan regering i höst då kan man räkna med sänkta löner!

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2018-07-04. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.