Christel Jönsson med Nellie Arvidsson och Emanouil Karoussis.

Bromölla i nordöstra Skåne är kanske mest känt för sin toalettstolstillverkning, IFÖ-verken. Men i kommunen finns bland annat också ett stort pappersbruk, så efterfrågan är stor efter sovplatserna på nattiset. Sedan i våras har nattiset öppet jämt, till och med på midsommar-, jul- och nyårsnätterna.

Bromölla kommun har varit en pionjär när det gäller nattis, när man öppnade hade inte ens Malmö nattisverksamhet för alla invånare som ville, det fanns bara för de sjukhusanställda.

Då Kommunalarbetaren kommer på besök är det fortfarande kväll och ett tiotal barn stojar runt, leker med lera, ritar teckningar, sparkar boll.

Vi hinner sätta oss ner en stund i personalrummet med Christel Jönsson som har jobbat här i flera år. 

Att Christel trivs är det ingen tvekan om:

– Man kommer barn, familj och arbetslag närmare än om man jobbar dag. Det är mer familjärt på nattiset. 

Ja, det är över huvud taget svårt att bland personalen hitta en kritisk synpunkt gentemot arbetsplatsen. När man nyligen utannonserade tre barnskötartjänster var det hela 110 sökande.

Kanske är det inte så konstigt. Inte bara är själva lokalen i toppskick och direkt anpassad efter verksamheten. De som arbetar här utgör dessutom ett rejält sammansvetsat arbetslag och oftast sover barnen gott på nätterna, vilket gör att personalen får tid för annat. På nätterna arbetar det två personer, en har så kallad arbetsnatt, den andra sovande jour. Den som har arbetsnatt kan exempelvis sy gardiner, tvätta kläder eller sitta med datorn och fixa scheman, den som har sovande jour är standby, men kan oftast tillbringa en huvuddel av nattpasset mellan 22.30 och 06.00 med att ligga i sängen.   

– Det råder ett lugn här, säger Christel. Tryggheten är A och O och att man har rutiner. Det ska vara samma rutiner som hemma hos familjen när det gäller sovtid, välling, saga och hålla handen.

De som jobbar natt i kväll är Annika Jonsson och Rosita Berntsson. I början av kvällen jobbar Rosita med att hämta hit barnen som har gått på fritids, samtidigt står Annika och steker falukorv och potatis, kvällens middag. Remmie och de andra barnen slår sig ner runt de två borden. Ett glas med mjölk välter omkull, Rosita torkar.

Köket ser ut som vilket vitt hemnet-stajlat kök som helst och i de två sovrummen är belysningen dämpad och sängarna alltid bäddade.

I falukorvslukten i köket pratar Annika och jag om att kommunerna inte har några krav på sig att anordna nattis, det är inte reglerat i någon lagbok, utan helt frivilligt.

– Jag tycker att man ska erbjuda nattis, säger hon. Det finns faktiskt många ensamstående mammor som måste jobba, jag har själv varit ensamstående.

På många nattis i landet kan man ha sina barn på sena kvällar och sedan hämta dem, men där skiljer sig Bromölla lite grann. 21.00 är det ”stopptid”, vilket innebär att därefter är dörren låst. Måste man ha sitt barn på nattiset efter klockan nio så får barnet sova där hela natten.

– Det har varit lite diskussioner kring det, men vi har stått på oss. Det är för barnens skull, för att få lugn och ro och undvika spring, säger Christel.

Det är becksvart ute när KA:s utsända smyger ut, flera barn har hämtats före stopptiden, men därinne sover fyra små barn. Och de sover gott.