Lotten Sunna, Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco.
Lotten Sunna, Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco.

Fi: Dags för nytt pensionssystem

|Arbetsmarknadens orättvisor förstärks i dagens pensionssystem. Därför bör pensionssystemet förändras. Vi vill höja garantipensionerna och låta slutpensionen styras av de 20 bästa åren i yrkeslivet, skriver Lotten Sunna, Gudrun Schyman och Sissela Nordling Blanco, Feministiskt initiativ.

Vad är en gammal utsliten undersköterska värd? En migrant som arbetat i äldreomsorgen i 30 år? Hen som blev arbetslös vid 53 och inte lyckades hitta ett nytt arbete, hur mycket hen än försökte? Inte mycket om man tittar i pensionskuvertet.

Alla livets orättvisor fortplantar sig in i och förstärks i pensionssystemet. Lönegapet, det snedfördelade uttaget av föräldraförsäkringen, de ofrivilliga deltiderna, långtidsjukskrivingarna och arbetslöshet är några av de faktorer som har stor inverkan på pensionen och ökar klyftorna mellan människor.

I det nya systemet har ett allt större ansvar skjutits från staten som garant för pensionen till arbetsgivarna och individen. Dina livsval får konsekvenser i pensionen. Den som har en trygg anställning med hög lön får också en stor del av sin pension i form av tjänstepension från arbetsgivare, ett system som gynnar den som redan har en relativt god grundpension. Den som dessutom lyckas orientera sig i börsens snårdjungel kan bättra på pensionen med avkastningen från sina premiepensionspengar. Den som misslyckas får skylla sig själv.

1994 infördes det pensionssystem som först nu slagit igenom med full kraft. Det poängterades att systemet var könsneutralt, det behandlade kvinnor och män exakt lika. Vi ser nu resultatet av det. Över hälften av de kvinnor som nu går i pension kommer att få någon del av sin inkomst i form av garantipension vilket i praktiken innebär att de ligger under EU:s gräns för fattigdom. Att det går att komplettera den med bostadstillägg räcker inte. Man ska kunna leva på sin pension utan att behöva söka behovsprövade bidrag. Garantipensionerna bör höjas omedelbart.

Att LO satt mål om ett halverat lönegap till 2028 och tryggare arbetsvillkor är en välkommet steg på vägen, men det räcker inte. Dessa förändringar, förutsatt att de uppnås, tar minst 50 år innan de slagit igenom fullt ut i de orangea kuverten. Problemet är både betydligt större och mer akut än så.

Även utrikes födda har ofta svårt att uppnå ens full garantipension eftersom den kräver 40 års heltidsarbete. Även för dem som arbetat i Sverige sedan trettioårsåldern är det omöjligt att komma ikapp. Feministiskt initiativ tycker inte att det är rimligt utan vill se över möjligheten att låta de bästa 20 åren i yrkeslivet styra slutpensionen. På så sätt skulle det finnas möjligheter att under perioder av sitt liv gå ner i arbetstid för exempelvis barn eller studier, utan att det får allvarliga konsekvenser för pensionerna.

En färsk rapport från Kommunal ”Pensionen – en kvinnofälla” bekräftar att kvinnor och män lever i olika ekonomiska verkligheter som pensionärer. Samhället har nämligen accepterat det som inom statistiken kallas för ”förklarade löneskillnader". Det vill säga att arbeten inom olika branscher innebär olika lönenivåer. Varför det ska vara billigare att vårda människor än att ge vård åt bilar är det ingen som egentligen begriper.

Att kvinnor har sämre pensioner än män beror också på att vi i så hög utsträckning arbetar deltid, vilket beror på att kvinnor ofta tvingas gå ner i arbetstid för att orka med det dubbelarbete ett kombinerat yrkesliv och livet som småbarnsförälder innebär. Det bekräftas också i Kommunals rapport där dubbelarbetet visade sig vara en sådan tung arbetsbörda för kommunalkvinnorna att när barnen sedan vuxit upp var de för trötta och utarbetade för att orka jobba heltid utan behöll sin lägre sysselsättningsgrad. Då som nu, är det alltså kvinnorna som tar det största ansvaret för barn. Det får konsekvenser för deras deltagande på arbetsmarknaden och i förlängningen för deras pension.

En rapport från IFS, Inspektionen för socialförsäkringar (publicerad maj 2014) visar att allt fler lämnar yrkeslivet i förtid. En majoritet av dem är kvinnor och genomsnittsåldern för dem är 63 år. Kartläggningen visar att det framför allt är kvinnor anställda inom kommun och landsting samt privatanställda arbetare som lämnar arbetslivet med en sjukdomsrelaterad ersättning. För att uppnå full pension måste man i dag arbeta till minst 66 år, i framtiden ännu längre. I dag är det inte möjligt att få en socialförsäkring bortom 65, vilket innebär att ett utslitet vårdbiträde måste börja ta ut sin pension flera år innan full pensionsålder uppnåtts. Feministiskt initiativ vill att åldersgränsen för socialförsäkringar ska möta pensionsåldern.

Skillnader i levnadsnivå, löner, sysselsättning och pensioner ställer systematiskt olika grupper i samhället mot varandra i en diskriminering som snart hundra år efter det demokratiska genombrottet fortfarande är alarmerande. Pensionssystemet måste förändras. Pensionerna ska jämna ut köns-, klass- och andra klyftor i stället för att som nu cementera dem.

Feministiskt initiativ vill reformera pensionssystemet genom att:

  • Höja golvet i garantipensionen till EU:s fattigdomsgräns.
  • Avskaffa PPM.
  • Ändra beräkningsgrunderna för pension så att ersättningsnivån baseras på de 20 bästa åren.
  • Ersätta ”bromsen” i pensionssystemet med ett jämställt, jämlikt och hållbart system.
  • Att åldersgränsen för socialförsäkringar ska ändras för att möta faktisk pensionsålder.
  • Införa skattelättnader motsvarande jobbskatteavdrag för dem med låga pensioner.

Lotten Sunna,
Feministiskt initiativ
Gudrun Schyman,
Feministiskt initiativ
Sissela Nordling Blanco,
Feministiskt initiativ

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2015-04-30 09:31