När Skolverket återinförde riktmärket på max 15 barn i storbarnsgrupper och max 12 barn i småbarnsgrupper var det många som hoppades på att situationen i förskolan skulle förbättras. Regeringen sköt också till pengar, så kallade stimulansbidrag, som kommuner och privata förskolor kunde ansöka om för att få ner storleken på grupperna. Men KA:s granskning visar att många kommuner struntar i rekommendationerna

Var fjärde kommun har ingen målsättning att få ner grupperna i nivå med Skolverkets riktmärken. I stället har man satt egna sämre mål.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att storleken på barngrupperna är viktig både för barnen och för personalens arbetsmiljö. Stimulansbidraget är ett försök att i samarbete med kommunerna få ner gruppstorleken. Men fungerar inte det är utbildningsministern beredd att överväga ett lagstadgat tak.

Är du besviken på att så många kommuner inte siktar på att nå riktmärkena?

– Ja så till vida att Skolverkets riktmärken är framtagna av forskare som suttit ner och tittat på vad som är det bästa för barnet och barnets utveckling. Då ska man ha väldigt goda skäl om man vill ha ett annat mål. Jag förväntar mig att de kommunerna kommer få svara för sina medborgare i valrörelsen.

Att ta fram en lagstiftning kan dock vara komplicerat och ta lång tid, påpekar Gustav Fridolin. Gruppstorleken måste kunna vara flexibel och anpassas efter den organisation som förskolechefen beslutar om varje dag.

– Vi skulle riskera att hamna i en situation där man jobbar mer för att komma runt lagstiftningen än att säkra det bästa för barnen. 

I första hand vill utbildningsministern därför öka stimulansbidraget till arbetsgivare som strävar efter minskade barngrupper.

– Om vi vill snabba på det här så att fler kommuner når Skolverkets mål måste vi titta på hur mycket mer resurser som kommer att krävas. Det kommer vi att prioritera i vårt valmanifest och i budgetförhandlingarna.

När KA pratar med personal inom förskolan säger de ofta att det enda som skulle få ner storleken på barngrupperna är om Skolverkets riktmärken blev tvingande.

Vad ska till för att du ska vara beredd att lagstifta om ett tak?

– Om utvecklingen skulle brytas och vi ser att mer resurser inte ger någon skillnad, då vill jag ta fram en sådan lagstiftning.

KA:s granskning har också visat att det är få kommuner som har använt bidraget till att minska antalet inskrivna barn i förskolan. Istället har man skapat nya barngrupper på befintliga förskolor. Alltså tryckt in fler barn på samma yta.

Är det så det är tänkt att förskolorna ska minska barngrupperna?

– Nej, och läser man rekommendationerna från Skolverket så ser man att barngruppernas storlek samverkar med sådant som personaltäthet och arbetsmiljön i stort. Så det är klart det kan bli fler barngrupper på en förskola, men då måste man bygga lokaler så att det fungerar.

Gustav Fridolin lyfter fram att det också finns kommuner som sätter upp tydliga planer för att nå Skolverkets mål. Att det tar tid för en del kan handla om bristen på utbildad personal, både förskollärare och barnskötare. Kommunerna behöver också stärkas ekonomiskt, menar han. Att det saknas personal i förskolan och att arbetsmiljön är föga attraktiv är något som påpekats länge, inte minst av facket.

Är det inte lite sent av er ansvariga politiker att vakna nu?

– Jag tycker att det var helt vansinnigt av den borgerliga regeringen att plocka bort riktmärkena för barngrupperna och att de yrkesinriktade programmen försämrades kraftigt.

Men den dåliga arbetsmiljön i förskolan, var ligger ansvaret för den?

– Det är klart att vi har ansvar för det. Varje budgetförhandling har jag använt för att få mer resurser till förskola och skola. För i slutändan avgör resurser i väldigt hög utsträckning vilka förutsättningar som finns för en bra arbetsmiljö.

Vad säger du om Kommunals hot om krav på minimibemanning?

– Vi försöker göra det här jobbet ihop med kommunerna, men jag har full respekt för det kravet och jag tycker det är väldigt bra att man lyfter det i valrörelsen. Jag skulle vilja se ett löfte från varje lokal politiker om vad det är de vill uppnå under nästa mandatperiod så att vi kan följa upp det.