Det var förra hösten som Kommunal fick regeringen att gå med på ett kompetenslyft för visstidsanställda vårdbiträden i utbyte mot att extratjänster infördes i vård och omsorg. Pengar till 10  000 utbildningsplatser fram till år 2020 avsattes. I år har åtta av tio kommuner sökt pengar för kompetenslyftet och samtliga utbildningsplatser är fyllda, rapporterar Dagens Samhälle.

Falun kom igång snabbt. Där studerar 17 vårdbiträden sedan i juni till undersköterskor. En av dem är Peter Holmdahl, som arbetar på en demensavdelning sedan ungefär fyra år tillbaka.

– Jag brinner för att hjälpa äldre och att ge tillbaka till dem som sett till att vi har det bra. Man vill ju ha en så bred kunskap som möjligt, säger Peter Holmdahl om varför han valde att ta chansen att utbilda sig till undersköterska.

Han säger att han heller inte tackar nej till det lönelyft som det innebär att gå från vårdbiträde till undersköterska. Peter Holmdahl arbetar halvtid och studerar på halvtid, större delen av tiden på egen hand men varannan onsdag har de lektioner.

– Till att börja med var det lite svårt att sätta sig i skolbänken, det var ju ett tag sedan man var där, men sedan kom det igång. Det är en sak som har kommit med åldern, att man har mer självdisciplin, säger Peter Holmdahl.

Han tycker att kompetenslyftet är en bra satsning.

– Vi får mer kunnig personal där det verkligen behövs, i ett land med en åldrande befolkning. Jag har mycket mer kunskap nu än innan vi började studierna, om olika sjukdomar och hur man måste ha koll på kosten.

Carl Sjölin är HR-specialist i Falu kommun och berättar att kommunen redan tidigare satsat på att vidareutbilda vårdbiträden. Ungefär 75 procent av vård- och omsorgspersonalen i kommunen har utbildning. Inom ramen för kompetenslyftet är det visstidsanställda inom kommunens bemanningspool som fått chansen.

”Det är inte vem som helst som kan komma och jobba inom hemtjänsten”

– Där tycker jag att vi har gjort en ganska radikal åtgärd. De har fått en tidsbegränsad anställning på halvtid under tiden som de studerar och studerar på halvtid. De flesta kommer om de blir klara att erhålla ett ganska stort lönelyft, och det är stor sannolikhet att de får en tillsvidareanställning, säger Carl Sjölin.

Madelene Johansson är en annan av de som fått chansen att studera till undersköterska. Hon arbetar inom hemtjänsten sedan sju-åtta år och är glad över att få utbildning eftersom det höjer statusen, både inom kommunen och för henne själv.

– Det är inte vem som helst som kan komma och jobba inom hemtjänsten, det är ändå ganska mycket ansvar, säger Madelene Johansson.

Hon jobbar 80 procent, trots att det egentligen inte är meningen att man ska arbeta mer än 50 procent. Men annars skulle det bli svårt att få ihop ekonomin.

– Det blir mer att göra på fritiden. Det var säkert sexton år sedan jag satt i skolbänken men nu har det varit roligt. Jag är småbarnsförälder så det är mycket jobb och planering, säger Madelene Johansson.

Först när året är slut kommer det stå klart hur många som faktiskt utbildades. De kommuner som inte har hunnit använda pengarna får lämna tillbaka dem. Satsningen pågår till och med år 2020. 

Kompetenslyftet

Kompetenslyftet är en statlig satsning på 10 000 utbildningsplatser för att visstidsanställda inom vård och omsorg som saknar utbildning ska kunna utbilda sig till undersköterskor. Eftersom utbildningen är på halvtid räknar man med att pengarna räcker till 20 000 personer.

De som deltar får studera på halvtid och arbeta heltid. Utbildningen är CSN-grundande.

Anställningen man har under tiden som man deltar i kompetenslyftet räknas in i las-dagarna och kan därmed ge företrädesrätt till anställning.