Sören Andersson
Emma Sund. Foto: Sören Andersson

Hon fick slita för 250 om dagen

|Långa arbetsdagar och 250 kronor om dagen. Det var hästskötaren Emma Sunds första möte med arbetslivet. Arbetsgivaren hävdar att det var praktik.

Det lät bra från början tyckte Emma Sund: 6  000 kronor i månadslön före skatt och stallplats åt den egna hästen. Dessutom var det 19-åriga Emmas första jobb och hon hoppades få bra referenser från det fina dressyrstallet utanför Enköping. Hon började jobba i december 2016.

Vi träffas i februari i ett stall utanför Stockholm där Emma numera har sin häst. Hon har svårt att gå eftersom hon just opererat foten, som blev krossad i en ridolycka på hästgymnasiet och varit dålig sedan dess. Men en inkomst behövdes och Emma var glad att få åtminstone något. 

– Jag hade ingen aning om vad lönen skulle vara för en hästskötare.

 

LÄS OCKSÅ: Praktik ska vara handledd

 

Jobbet blev inte som Emma tänkt sig. Hon tyckte att arbetsgivaren körde med henne. Enligt Emma fanns inte fasta arbetstider utan hon jobbade tills hon var klar med dagens uppgifter, ibland med hjälp av sin pojkvän. Hon började sju på morgonen och var klar klockan 17, om hon hade tur. Flera dagar i veckan hade hon även kvällsstallet. Hon kunde jobba sex, sju dagar i sträck, säger hon. 

– Jag var helt slutkörd. Jag hade inget liv längre och jag tjänade inget på det heller.

6  000 kronor kom hon heller inte upp i. Enligt lönebeskedet för januari har Emma tjänat 250 kronor per dag och jobbat 18 dagar. När Emma var ledig tre eftermiddagar har det dragits 100 kronor per eftermiddag från lönen. Månadslönen blev 4  500 kronor före skatt. I slutet på månaden blev hon förkyld och kunde inte arbeta, men fick ingen sjuklön.

– Jag hade förväntat mig något bättre. Det känns inte som att det är så här arbetslivet ska vara, säger Emma, som inte är medlem i Kommunal. 

Arbetsgivaren Gunilla Byström är en internationellt prisbelönad dressyrryttare. Vid sidan av sin egen stallverksamhet är hon ridskolechef på Enköpings ridklubb. När KA ringer henne förnekar hon att Emma har jobbat så mycket som hon uppger, men vill inte berätta hur det sett ut. Hon säger att Emma jobbat några timmar några dagar i veckan.

Senare ringer Gunilla upp och vill berätta sin version. Det finns både likheter och skillnader i deras berättelser. Emma kontaktade Gunilla för att hon hade rätt till praktik genom Arbetsförmedlingen. När det visade sig att hon endast skulle få 48 kronor om dagen i ersättning, då hon inte gått klart gymnasiet, erbjöd Gunilla Emma att vara hos henne utan Arbetsförmedlingens inblandning för 6  000 kronor i månaden. Något kontrakt skrevs inte. 

Enligt Gunilla Byström var det en praktikplats som även innebar några timmars eget arbete per dag, och dessa timmar har hon betalat lön för. För Emma kommer detta som en överraskning och hon upplevde inte att hon fick handledning.

– Det är alldeles nytt för mig. Arbets­givaren hjälpte till att mocka på morgonen och släppa ut hästarna och sedan var det jag som tog över och jobbade själv, ­säger Emma Sund.

Enligt Gunilla blev det aldrig mer än åtta timmar per vardag, förutom kvällsstall och dessutom varannan lördag för att Emma hade egen häst i stallet.

Gunilla säger att hon många gånger tagit emot praktikanter både med och utan att Arbetsförmedlingen eller någon utbildning varit inblandad.

– Det är ofta tjejer som har det trassligt och vi har blivit som en stödfamilj som hjälpt till. Jag är noga med att ge och ta. Jag ser det som att jag har utbildat de här personerna. 

– Och det är inte en lön, jag kan inte ha en fullvärdig arbetstagare för jag kan inte betala lön. Jag kan ta emot en praktikant som jag kan utbilda och ge tillbaka utbildning.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Det finns pengar att tjäna inom hästnäringen. Men pengarna går inte till löner, försäkringar med mera. man arbetar i hög grad "papperslöst" och så fort det blir problem så var ju bara hästskötaren "praktikant". Allvarligt är att många rid och naturbruksgymnasium skickar elever till de här företagen och på så viss förmedlar en aldrig sinande källa av arbetskraft. Förärldrar med flera tror att det handlar om seriösa verksamheter eftersom det är licensierade tärnare och ryttare och att man på skolorna gjort de "kontroller" man skall göra. Sanningen är att man inte gör några kontroller och att man på många skolor inte vill redovisa vad för slags företag eleverna på skolorna får göra praktik på.

När det berör Emma's skadade fot så är det rätt intressant med om denna olycka anmäldes till arbetsmiljöverket och vilken skyddsutrustning som användes vid tillfället...

Det är ju beklämmande att hästbranschen är så olönsam att man inte kan avlöna anställda. Hur kommer det sig då att så många hästägare ger sig in i branschen och sedan håller på i många år med en olönsam verksamhet? Finns det alltså inga pengar att tjäna inom hästnäringen varken för arbetsgivare eller anställd?

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2017-04-05. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.