Högre ersättning gav inte högre lön

– Under en period fanns den här minskningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar som kompenserade upp det hela, säger Vårdföretagarnas förbundsdirektör Inga-Kari Fryklund.

Det var Alliansregeringen som 2006 införde en rabatt på arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställde unga. Utvärderingar visade att reformen var dyr och den rödgröna regeringen slopade rabatten 2015.

Vårdföretagarna har i år precis som förra året förklarat att assistansföretagen inte har råd med löneökningar enligt ”märket”, eftersom assistansersättningen räknats upp med 1,4 procent förra året, och 1,05 procent i år. Samtidigt som löneökningarna enligt märket ska vara högre.

KA har jämfört uppräkningen av assistansersättningen med det framförhandlade ”lönemärket” på arbetsmarknaden bakåt i tiden och siffrorna visar att dessa två siffror aldrig gått hand i hand. Under åren 2004–2009 räknades assistansersättningen upp betydligt mer än vad märket för löneökningar låg på men det gav inga löneavtal långt över märket för det.

Med er argumentation borde väl löneökningarna under de åren varit betydligt högre?

– Vi har ju en modell på arbetsmarknaden där vi försöker hålla oss till märket. Men det är klart att det har gått bättre för den här sektorn tidigare. Nu de senaste åren finns inte pengarna. Du kan inte betala ut lön med pengar du inte har, säger Inga-Kari Fryklund.

Och konfliktvarsel har det blivit även när assistansersättningen legat över märket, som 2012 till exempel. Då handlade konflikten mer om anställningsvillkor och jämställdhetssatsningar än själva märket. Men frågan är vilken roll assistansersättningen egentligen spelar för avtalsförhandlingarna.

– Jag kan bara svara utifrån hur det är nu. Och läget har förvärrats för varje år, säger Inga-Kari Fryklund.

Hon vill att regeringen gör om hela systemet och hittar en annan modell för hur assistansverksamhet ska ersättas.

FAKTA: Assistansersättningen och märket.