Hot och våld – en del av jobbet

KA avslöjar

|Fler utsätts för hot och våld inom funktions­hinderomsorg. Förra året gjordes 403 anmälningar till Arbetsmiljöverket, en ökning med 57 procent på fem år. Men flera skyddsombud säger att det bara är toppen på ett isberg.

Tänk dig att du är på jobbet och plötsligt blir attackerad, hot­ad till livet med kniv, slagen så att du bryt­er ett revben, får örat av­bitet, stryps och tror att du ska dö. För de som arbetar med personer med funktionsnedsättning är det vanligare än för de flesta andra yrkesgrupper. Det här är exempel tagna ur så kallade 3:3a-­anmälningar om arbetsskador eller tillbud gjorda till Arbetsmiljöverket.

Förra året kom det in 403 stycken som rör funktionshinderomsorgen, det vill säga LSS-verksamhet som gruppboenden och personlig assistans. Det är en ökning med 57 procent på fem år. 

 

 

Såväl skyddsombud som Arbetsmiljöverket tror att det både beror på att fler anmäler, men också på en faktisk ökning. Men Peter Olsson, huvudskyddsombud för Kommunal på Kungsholmen i Stockholm, är övertygad om att det fortfarande bara är en liten del av allt som anmäls. Det styrks också av statistiken – anmälningar om fysiskt våld är betydligt vanligare än anmälningar om hot.

– Man har varit så pass van vid att vara utsatt så ens egen toleransnivå har blivit så hög och då anmäler man bara de absolut största grejerna som händer, inte ett hot till exempel, säger Peter Olsson.

Även på Arbetsmiljöverket tror man att det är vanligt i den här branschen att personalen normaliserar hot och våld som en del av jobbet. 

–  Många som väljer de här yrkena vill ju hjälpa andra och då är det väldigt lätt att sätta sig själv i det andra rummet. Det kanske till och med är så att man bortförklarar händelserna, att det ingår i deras diagnos och inte är något man kan göra något åt, säger Pia Schyberg, utredare på Arbetsmiljöverket. 

 

LEDARE: Hot och våld ska inte vara vardag

 

Hon poängterar att det är viktigt vilka signaler arbetsgivaren sänder ut, om de tycker att det är viktigt att anmäla och jobba förebyggande.

– Fysiskt våld är så konkret så det tror jag är lättare att anmäla än hot. Där kan det bli en fråga om hur mycket man ska tåla, det är svårare att bedöma. Men hot som skulle kunna leda till våld ska anmälas. Det är sådant som arbetsgivar­e­n måste ta till sig och åtgärda, det kan ju vara en indikation på något, säger Pia Schyberg. 

Funktionshinderomsorgen tillhör de branscher som är mest utsatta för hot och våld. 61 procent av alla 3:3a-anmälningar förra året rörde hot och våld, mot 22 procent för alla branscher. Faktum är att funktionshinderomsorgen stod för hela tio procent av det totala antalet anmälningar om hot och våld i fjol.

”Många som väljer de här yrkena vill ju hjälpa andra och då är det väldigt lätt att sätta sig själv i det andra rummet.”

Överlägset vanligast med anmälningar om hot och våld är det på gruppboenden för personer med intellektuella och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Därefter kommer personlig assistans. Ofta handlar det om personer med grava psykiska funktionsnedsättningar där dålig impulskontroll och utåtagerande beteende är en del av diagnosen. Men Pia Schyberg säger att även om det kan vara svårt att helt gardera sig från hotfulla och våldsamma situationer, finns det mycket man kan göra för att undvika det.  

–  Till exempel att personalen har tillräcklig utbildning, erfarenhet och att man inte är för stressad så att man kan agera på rätt sätt. Men kan man inte påverka agerandet så måste arbetsgivaren se till att personalens förutsättningar är sådana att man inte riskerar sin hälsa. Det kan ju handla om bemanning, hur lokalerna ser ut och att se till att det inte finns tillhyggen som kan användas för att skada personalen. 

I höstas var två ur personalen på ett gruppboende i Malmö ute på promenad med en brukare. Brukaren hade flyttats runt mellan olika boenden eftersom man hade haft svårt att hantera honom. Promenaden slutade med att en ur personalen fick sitt öra avbitet. Huvudskyddsombudet Ann-Christine Kronkvist Klint säger att brukaren inte borde ha varit placerad på det boendet eftersom närområdet innehöll så många stressmoment som kunde trigga i gång ett sådant beteende.

– Det är impulsstyrt och då måste du ha en miljö som gör att sådana faktorer är borta. Det kan hända ändå men du har större förutsättningar att hantera det, läsa signaler och sätta dig i säkerhet.

Dessutom fungerade inte larmet. Ann-Christine Kronkvist Klint säger att det har varit svårt att rekrytera och behålla personal. I Arbetsmiljöverkets utredning framgår också att arbetsgivaren inte gjort någon bedömning av risken för hot och våld, trots att det inträffat flera olyckor och tillbud tidigare. Det visade sig även att rutinerna för att introducera vikarier och nyanställda var bristfälliga. Sedan olyckan skedde har en lång rad åtgärder vidtagits och Ann-Christine Kronkvist Klint upplever att det är på väg åt rätt håll. 

– Det kan inte göras ogjort men jobbet nu har varit att se till att det inte händer igen och att säkra upp för den personalgrupp som var där och som inte hade rätt förutsättningar, säger hon.

Den anställde – en vikarie – som blev av med sitt öra är fortfarande sjukskriven. Det gick inte att sy tillbaka örat.

”Assistenterna normaliserar att de blir slagna, bitna, klösta och kallade fula saker, så därför är det inte alltid det ens blir en anmälan.”

I många av utredningarna som Arbetsmiljöverket gjort efter anmälningar om hot och våld, framgår att arbetsgivaren inte gjort tillräckliga riskbedömningar. Det är inte ovanligt att personal arbetat utan larm med våldsamma och utåtagerande personer och att de saknat kunskap om hur de ska försvara sig. 

I Helsingborg var två ur personalen på ett gruppboende ute i skogen med en boende, som plötsligt började slå en av dem. Hen trillade och blev sparkad och slagen på både huvudet och kroppen. Kollegan larmade polis via GPS-larmet de hade med sig, men det fungerade inte. Till slut fick de tag på polis via 112 som kände till området och kom dit.

Martin Sjösten.
Martin Sjösten.

–  Jag pratade med personalen efteråt och en av dem var oerhört skärrad och upplevde det som oerhört obehagligt att inte kunna få den hjälp som man behöver i den situationen. Man tror sig ha ett GPS-larm för att det ska fungera när man larmar. Nu har rutinerna gjorts om så att man inte åker ut förrän det är testat att larmet fungerar på just den här platsen, säger Martin Sjösten, huvudskyddsombud för Kommunal i Helsingborg. 

Han säger att de har haft stora problem med hot och våld på det aktuella boendet. 

Inom personlig assistans anmäldes förra året 84 fall av hot och våld. Ingela Olsson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Kommunal i Norrbotten, säger att man ibland kan fundera på om personlig assistans är den rätta vårdformen för vissa personer. 

–  Många gånger är det en sjukdomsbild som gör att man har svårt att komma till rätta med problemet. Assistenterna normaliserar att de blir slagna, bitna, klösta och kallade fula saker, så därför är det inte alltid det ens blir en anmälan. I vissa fall måste man kanske fråga sig om personlig assistans är den rätta vårdformen. Försäkringskassan beviljar ju inte extra tid för en brukare på grund av att den är utåtagerande, säger Ingela Olsson.

”Det är inte okej att få en smäll på käften i sitt arbete, oavsett om man är parkeringsvakt eller jobbar med vuxna med autism.”

Hon menar att ökningen av hot och våld är en logisk följd av att Försäkringskassan blivit hårdare i sina bedömningar av rätt till assistans. 

–  Det gör ju att man inte har samma möjligheter att anställa folk och det får ju sådana konsekvenser för våra medlemmar om bemanningen blir lägre.

Enligt Ingela Olsson har också arbetsgivarna ofta dålig koll på när de ska göra arbetsskadeanmälningar. 

– Ibland gör de det bara om den skadade säger det eller så säger de att det där var inte så allvarligt. 

Huvudskyddsombudet Martin Sjösten säger liksom alla andra vi pratat med att det är vanligt att både personal och arbetsgivare normaliserat händelser som inte skulle accepteras inom andra yrken. 

Hans uppfattning är ändå att medvetenheten om att det inte är okej och att allt måste anmälas har ökat. 

– Man blir härdad och tycker att en situation som i en helt annan verksamhet varit oacceptabel är normal här. Men det är vår roll som skyddsombud att få bort det tänket. Det är inte okej att få en smäll på käften i sitt arbete, oavsett om man är parkeringsvakt eller jobbar med vuxna med autism.

 

Fotnot: Statistiken från Arbetsmiljöverket visar ­enbart antal anmälningar, så vissa anmälningar rör samma händelse. Det påverkar dock bara siffrorna marginellt. Vi har utgått från SCB:s näringslivs­indelning för att få fram statistiken. De närings­grenar som omfattas är Öppna ­sociala insatser för personer med funktionshinder, Boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller psykiska funktionshinder, Vård och omsorg i särskilda boendeformer för personer med funktionshinder och Omsorg och sociala insatser i övriga boendeformer för vuxna.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Jag beklagar att ni har tagit illa vid er av rubrikvalet till vår publicering. Vår avsikt har inte varit att kränka någon eller skapa en opinion för att lägga ner personlig assistans som Anders Hellberg påstår, utan att skildra arbetsmiljön för våra läsare. Tvärtom lyfter vi i artikeln vikten av tillräcklig bemanning, utbildning mm för att kunna garantera en god arbetsmiljö. Situationen som beskrivs i artikeln talar mer för att en ökad bemanning behövs än för motsatsen.

Kommunalarbetaren är en tidning som skriver om arbetsvillkor och arbetsmiljö för kommunalare. I vår artikel har vi lyft att hot och våld ökat med 57 procent sedan 2012 inom funktionshinderomsorgen. Det är en av de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld.

Ökningen på 57 procent är skillnaden mellan antalet anmälningar 2012 och 2017. År 2017 gjordes det 403 anmälningar, medan det gjordes 256 anmälningar år 2012. På fem år är totalsiffran 1960. Det kan man tycka inte är så mycket eftersom det jobbar många människor i de här branscherna, men faktum kvarstår att anmälningarna om hot och våld är överrepresenterade här. På hela arbetsmarknaden står hot och våld för 22 procent av alla 3:3a-anmälningar till Arbetsmiljöverket. I funktionshinderomsorgen är det 66 procent. Förra året stod anmälningarna i de här branscherna för 10 procent av det totala antalet anmälningar på arbetsmarknaden.

I artikeln har vi också lyft vikten av en tillräcklig bemanning, utbildning mm för att kunna garantera en god arbetsmiljö.

Susanna Lundell, chefredaktör Kommunalarbetaren

Kommunalarbetaren har i nummer 6/2018 en artikel om våld och hot inom funktionshinderomsorg.
Detta är ohederlig och vilseledande journalistik som "Nordens största fackförbundstidning" borde hålla sig för god för.
Tidningens reporter försöker med vilseledande tolkning av statistik och försåtliga formuleringar ge intryck av något som inte är.
Förra året gjordes, enligt texten, till Arbetsmiljöverket 403 anmälningar om våld och hot inom "funktionshinderomsorg" - gruppboenden och personlig assistans.
Samtliga exempel på våld kommer från gruppboenden, inget från personlig assistans.
Långt ner i texten framgår att inom personlig assistans anmäldes 84 fall.
I Sverige arbetar, enligt SCB, 89 400 personer som personlig assistent. Det betyder att dessa 84 fall är en (1) promille av antalet assistenter. Detta förhållande framgår inte av artikeln.
Enligt ingressen är de 403 anmälningarna "bara toppen på ett isberg". I texten säger Peter Olsson, huvudskyddsombud på Kungsholmen, att han "är övertygad om att det bara är en liten del som anmäls". Några bevis för detta presenteras inte.
Med ohederlig tolkning av statistik kan man bevisa vad som helst. En grundläggande hederlighet borde ha varit att presentera hur många som arbetar inom olika delar av omsorgen och hur stor del av den personliga assistansen där det anmälts våld och hot.
Ingen personlig assistent eller representant för företag eller organisationer som anställer personliga assistenter kommer till tals.
KA går här regeringens och Kommunals ärende, som vill skapa en opinion för att lägga ner personlig assistans.
Det är skamlig journalistik.

/Anders Hellberg
Journalist och författare
Styvfar till två unga män med autism och utvecklingsstörning

Människor oavsett funktionsvariation agerar allt som oftast på ett sätt som är rimligt i Hens verklighet. Självklart är våld och hot inte okej men VARFÖR händer tillbuden? Jag tror att allt som oftast är det den enda möjligheten som många har att uttrycka missnöje, smärta ångest eller oro i ett samhälle där dom ständigt marginaliseras. Istället för att vara alarmistiska och förstärka maktstrukturen brukare/personal, "onormal"/normal. Narrativet och lösningarna utgår från dom normala, -vi ska INTE tillbaka dit.

Jag blev hotad med kniv på mitt arbete av en boende, gjorde både en hot och våld anmälan och en polisanmälan. Polisanmälan lades ner för att han som hotade mig var psykiskt sjuk. Det känns som att vårt yrke har väldigt låg status, det skulle säkert blivit en rättegång om han till exempel knivhotat en polis, väktare eller tjänsteman. Angående hot och våld anmälan blev jag erbjuden stödsamtal av arbetsgivaren, men jag hörde ingenting från kommunal.

Förstår att det blir mycket våld osv på assistenter när Kommuner anställer UTAN att se om personkemi stämmer, om assistenten har kännedom om brukaren . Även dålig utbildning spelar in.

Jo de har man ju fått erfara när man blev slagen med typ 40 sparkar och 30 slag och ambulans till sjukhuset

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2018-04-25. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.