SNS brukar kallas direktörernas ABF. Deras konjunkturråd presenterade i januari förslag till ”strukturella reformer” för svensk ekonomi. Högst upp på listan stod något som de kallar ”välfärdsjobb”. Det betyder inte någon utbyggnad av välfärdsektorn, som man från SNS ofta varit motståndare till. SNS:s har traditionellt stått för en närmast nyliberal syn.
SNS ”Välfärdsjobben” handlar om att arbetslösa ”som får sin försörjning av samhället” måste ”utföra välfärdsuppgifter som annars inte skulle bli gjorda”.

När Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt och ekonomiskpolitiska talesman Tommy Wadelich på DN-debatt presenterade politik för ”full sysselsättning” fanns inte ett ord om satsningar på fler jobb inom skola, vård och omsorg. Däremot vill de pröva SNS ”välfärdsjobb”.
– Det är anmärkningsvärt, säger Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström, om s-ledarna positiva syn på SNS-idén.

Tanken på att införa nya lågt betalda tvångsjobb upprör henne.
– Jag blir närmaste besviken över att de överhuvudtaget tar upp den tråden, säger hon. Det är absolut inte det som välfärdssektorn behöver. Det som behövs är väldigt många fler ordinarie anställda med goda kunskaper.
Enligt henne måste jobben inom vård och omsorg bli mycket attraktivare.
– Idag är det alldeles för hög arbetsbelastning och för dåliga arbetsförhållanden.

Om man ska använda jobben i välfärdssektorn som arbetsmarknadspolitisk åtgärd föredrar hon modellen med plusjobb.
– De var en alldeles utmärkt arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Men först på vår önskelista flera fasta ordinarie jobb.
Är en viktig skillnad att plusjobb betalades med avtalsenlig lön?
– Ja, precis nu talas det om ersättning enligt socialbidragsnormen. Till och med under a-kassenivån, det är uppseendeväckande.
Hon är också upprörd över synen på kommunalarnas jobb inom SNS.
– Det står att ”välfärdsjobben” ska finnas i ”okvalificerade branscher” som personlig assistans. Då vet man inte mycket om vad personlig assistans är. Okunskapen är otroligt stor inom SNS.