Tonåringar börjar se ut som vuxna och tala som vuxna, men deras hjärnor är annorlunda. Förenklat funkar det så här: Bak i hjärnan sitter amygdala, som står för känslor och blixtsnabba reaktioner på intryck. Fram sitter frontalloben, som kan tänka ­efter, planera och förutse konsekvenser. Amygdala skickar ut känslo­r och impulser att handla på olika sätt.

Hos vuxna svarar frontalloben snabbt och bedömer impulserna. Det pågår hela tiden en snabb och intensiv kommunikation mellan hjärnans delar.

Hos tonåringar är den här kommunikationen mer sparsam och långsam, och frontalloben är inte färdig. De har helt enkelt inte samma förmåga att ”tänka efter”, utan tar risker och hamnar i känslostormar som de inte kan kontrollera.

Som förälder får man ha överseende med missödena, och ”vara tonåringens frontallob”: Stå för lugnet, hjälpa till att tänka efter  och prata om risker och konsekvenser. Men tonåringens hjärna har också en fördel: Den är extremt bra på att lära sig nya saker.

Sömnbrist

Tonåringar är ofta kvällspigga. Sömnhormonet melatonin utsöndras två timmar senare än hos vuxna. Om skolan börjar tidigt riskerar de sömnbrist. Den som vill somna tidig­are kan låta bli att använda dator och mobil på kvällen – skärmljuset påverkar melatoninet.

Missbruk

Tonåringar kan dricka mer alkohol än vuxna innan de blir trötta och fumliga (den vetenskapliga förklaringen är att de har färre GABA-receptorer i hjärnan). Det är en orsak till att de snabbare fastnar i missbruk. Deras hjärnor skadas också mer av alkohol.

Psykiska sjukdomar

Intensiva känslor är normalt i tonåren. Men sjuk­domar som depression och schizofreni debuterar ofta i tonåren. Så hur vet man skillnaden? En varningssignal är om känslostormarna får sällskap av fysiska symtom som huvudvärk och illamående, eller sämre skolresultat.

Källa: ”Tonårs­hjärnan, en hjärnforskares guide till att förstå och bemöta tonåringar” av Frances E jensen och Amy Ellis Nutt (Massolit förlag)