Yvonne
Chevallerau.

Sommaren 2018 blev den största utmaningen som svensk räddningstjänst har mött. Brandmän har avbrutit semestrar, åkt till andra delar av landet för att hjälpa till att släcka bränder och jobbat i princip dygnet runt.

– Jag pratade med en brandman i fredags som hade varit på plats i sex dygn. Han hade väl sovit ett antal timmar varje dygn men ett dygn hade han arbetat 21 timmar. Jag kan inte föreställa hur mig hur det har varit. Det kommer att bli ett oerhört arbete även fortsättningsvis, det ska samlas ihop slang och väldigt många är slutkörda, säger Kommunals ombudsman Yvonne Chevallerau.

Hon säger att Kommunals fokus har varit brandmännens arbetsmiljö och att hennes uppfattning är att de lokala räddningsledningarna har gjort ett fantastiskt arbete.

– Det är svårt att förbereda sig för något sånt här. Sen får man väl göra en resumé när allt är under kontroll och efterarbetet är gjort, för det kommer krävas mycket av räddningstjänsten i Sverige framöver. Det är mycket övertid som har tickat redan. Det finns en gräns för övertid, och går man redan tight med folk på stationerna så kommer det bli så hela hösten.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) meddelade på söndagen att han efter de stora och många bränderna vill se flera åtgärder för att stärka svensk beredskap, bland annat att antalet brandmän som utbildas varje år fördubblas, från 500 till 1 000. Det välkomnas av Kommunal.

– Det är naturligtvis en fråga som värmer oss. Den här SMO-utbildningen (Utbildning i skydd och olyckor) som är en eftergymnasial utbildning leder ju till att fler kvalificerade heltidsbrandmän kommer ut på marknaden, så det tycker vi är jättebra, säger Yvonne Chevallerau.

Det konkurrerande fackförbundet Brandmännens Riksförbund har gått ut hårt och sagt att det finns stora brister inom svensk räddningstjänst, som har bidragit till att bränderna fick så stor spridning. Kommunal uttrycker sig något mildare, men Yvonne Chevallerau säger att de håller med om att man för sällan ser över om resurserna motsvarar de behov som kan uppstå.

– Som kommun har man ansvar att upprätta en handlingsplan och den ska ju motsvara infrastrukturen och hur det ser ut. Om man tar Ljusdal som exempel så är det ju mer skog än något annat i den kommundelen och då bör man ta hänsyn till det. Vissa kommuner är kanske för små för att hålla en sådan nivå. Då bör man börja samarbeta och samverka över kommungränserna, säger hon.

Kommunal vill också att utrustningen uppdateras och att statens samordning av insatser blir bättre.