Budgeten för 2016 presenteras i dag, men redan för flera veckor sedan berättade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att det utskällda fas 3 för arbetslösa ska börja avvecklas i höst. Det ska ersättas av de så kallade extratjänsterna i välfärden

Men hur det kommer att fungera är ännu inte klart. De senaste veckorna har Kommunal och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, suttit i förhandlingar om hur såväl extratjänsterna som de liknande traineejobben ska utformas.

Förhandlingarna är inte klara, men Maria Hansson som är ombudsman på Kommunals arbetsplats- och avtalsenhet, säger att ett av deras krav är att det inte blir extratjänster inom vård och omsorg.

– I dag är det ungefär 40 procent av de som arbetar inom vård och omsorg som har tidsbegränsade anställningar. Det är folk som går gymnasieutbildningar och folk som man har tagit in på de här yrkesintroduktionsavtalen. Kvar blir det väldigt få personer som kan orka med att handleda. Det kommer inte att fungera, säger Maria Hansson.

Ytterligare en anledning är att många av de ”enklare” uppgifter som det har talats om att de som har extratjänster ska utföra, är sådant som för den ordinarie personalen i dag kanske är enda stunden på dagen för lite återhämtning.

– De kommer förmodligen få det otroligt mycket tyngre än i dag.

För Kommunal är det också viktigt att de som nu är i fas 3 inte börjar utföra arbetsuppgifter som det egentligen ska finnas tid till för den ordinarie personalen. Ylva Johansson har till exempel nämnt att duka fram mat på äldreboenden och fylla på förråd.

– Om det inte redan i dag är någon som håller i blöjförrådet så är det för lite ordinarie personal, säger Maria Hansson.

Kommunal tänker sig i stället att extratjänsterna ska handla om sådant som att vara extra resurser i skolan eller för ensamkommande flyktingbarn. Arbeten som inte finns i dag, men som mycket väl skulle kunna vara riktiga arbeten.

Agneta Jöhnk är ansvarig för arbetsgivarfrågor på SKL. Hon ser samma problem som Kommunal med extratjänsterna – att de ska belasta en redan ansträngd verksamhet och kräva mycket handledning.

– Det är klart att det kan vara inom äldreomsorg och handikappomsorg, men det gäller att hitta handledare och någon ordning för det. Men det är väldigt många som vill ha in personer i vår verksamhet, jag brukar kalla det utbildningsträngsel, och då kan de vara tufft att även ta emot de som är i fas 3, säger Agneta Jöhnk.

Hon tror däremot att det går att hitta arbetsuppgifter av enklare slag, som att läsa för de äldre, servera kaffe och gå ut och gå, och säger att det blir svårt att hitta placering till alla inom fas 3 annars.

– Vård och omsorg är ju den stora delen av våra arbetsplatser. Det går inte att ha alla inom parkförvaltning, kök eller städ. Många kommuner har ju dessutom lagt ut sin städverksamhet på entreprenad.

Frågan är också vilket kollektivavtal som ska gälla. Extratjänsterna kommer löpa på ett år, med möjlighet till ett års förlängning. Enligt lagen om anställningsskydd har man efter två år kvalificerat sig till en tillsvidareanställning, och det är inte tanken med extratjänsterna. I dag finns ett avtal för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, BEA. Där har företrädesrätten avtalats bort. Men Kommunal vill helst att det blir ett annat avtal.

– Det kan bli så att det blir huvudavtalet med någon form av komplettering. SKL har ju framfört att de inte vill att man ska få företrädesrätt, säger Maria Hansson.

Det troliga är alltså att man antingen använder sig av ett befintligt avtal där företrädesrätten avtalats bort, eller att man avtalar bort den i ett tillägg. Det är också sannolikt att det blir olika avtal för traineejobben och extratjänsterna. Extratjänsterna ser Kommunal som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och traineejobben som en form av kompetensförsörjning.

SKL vill inte kommentera förhandlingarna med Kommunal.

Detta är extratjänsterna

Extratjänsterna inom välfärden är utformat som ett särskilt anställningsstöd som betalas ut till arbetsgivaren från Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren ersätts för 75 procent av en heltidslön. Det finns inget som hindrar en arbetsgivare från att anställa på heltid och betala de resterande 25 procenten själva. Men det ska även vara möjligt för de som får en extratjänst att studera vid sidan av arbetet. Extratjänsterna kommer löpa på ett år, med möjlighet till ett års förlängning.

En stor skillnad mot fas 3 är att det inte kommer vara Arbetsförmedlingen som placerar personer på en arbetsplats, utan att det är arbetsgivaren som anställer.
En annan viktig skillnad är att den som får en extratjänst får en avtalsenlig, pensionsgrundande lön med rätt till semester.

Traineejobb inom välfärden

Traineejobben är också ett särskilt anställningsstöd, på 50 procent av en heltid, för personer som har varit arbetslösa i minst sex månader under de senaste nio månaderna. Jobbet ska kombineras med utbildning på minst 25 procent inom samma område som jobbet. Tanken är att det ska leda till en vanlig anställning. Från början var traineetjänsterna tänkt för ungdomar under 25 år, men det har utökats till att gälla även de över 25.