Kommunal beslutade våren 2015 att förbundet ska driva frågan om att undersköterska ska bli ett legitimationsyrke. Sedan dess har frågan utretts på förbundskontoret, som också tagit hjälp av förtroendevalda och medlemmar ute i landet. Förra månaden fattade förbundsstyrelsen beslut om att legitimationen ska knytas till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och vuxenutbildningen.

     Emma Ölmebäck.

– Det innebär att man måste reglera utbildningsinnehållet, så att alla läser samma sak. Ska du ha en legitimation måste man säkerställa att en undersköterska i Haparanda får samma kunskap och har läst samma saker som en undersköterska i Malmö, säger Emma Ölmebäck, gruppchef för vård och omsorg på Kommunal, som har lett arbetet.

Dessutom anser Kommunal att administrering av läkemedel ska ingå i legitimationen. Det innebär inte att en undersköterska får samma ansvar för läkemedel som en sjuksköterska, men att det som i dag görs på delegation ska ingå i legitimationen.

I arbetet har Kommunal också definierat vad som är en undersköterskas roll och kompetens.

– Oavsett i vilken verksamhet som undersköterskan arbetar så ligger kompetensen i att tillhandahålla praktisk och själslig omvårdnad. Sedan har du hela dokumentationsbiten som är jätteviktig, och framför allt inom hälso- och sjukvården har undersköterskan en assisterande roll till andra yrkesgrupper som är jätteviktig, säger Emma Ölmebäck.

Nästa steg i Kommunals arbete mot en legitimation för undersköterskor är att utreda hur det ska gå till rent praktiskt.

– Det handlar om hur man praktiskt ska implementera att Sveriges största yrkesgrupp blir ett legitimationsyrke. Det är en stor administrativ apparat och en rad frågor som måste lösas, säger Emma Ölmebäck.

Hon nämner övergångsregler och hur man ska se på gamla utbildningar, och säger att de kommer titta på Danmark som har legitimation för undersköterskor.

LÄS OCKSÅ: Leg gav uskor större stolthet

Dessutom ska de ta fram förslag på hur en yrkesutvecklingstrappa kan se ut.

– Vi har ju andra yrkesgrupper också, alla kommer inte vara legitimerade undersköterskor. Vi har vårdbiträden och specialistundersköterskor bland våra medlemmar och då handlar det om att titta på helheten där, säger Emma Ölmebäck.

Kommunal kan inte införa legitimation för undersköterskor, utan måste ha fler parter med sig. Parallellt med utredningsarbetet pågår lobbyarbete gentemot bland annat regering och arbetsgivare. Emma Ölmebäck säger att viktiga aktörer redan ställt sig positiva men att dialogen fortsätter.

– Intresset för att lösa framtidens kompetensförsörjningsproblem och hur vi löser patientsäkerhetsfrågorna är väldigt stort. Och vi menar att vi löser det genom en legitimation för undersköterskor, säger hon.

Emma Ölmebäck säger att det finns tre huvudorsaker till varför Kommunal vill ha legitimation för undersköterskor. Dels handlar det om att förbättra patientsäkerheten och öka kvaliteten inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, dels att det ska bli mer attraktivt att vilja bli undersköterska.

– Vi tror också att det kommer innebära bättre villkor för våra medlemmar, därför att man får en tydlig roll. I och med det här kommer man väldigt tydligt kunna säga vad en undersköterska gör och vilken roll en undersköterska spelar i äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Det är otroligt viktigt.

Vågar du gissa när det här skulle kunna bli verklighet?
– Det är jättesvårt. Men med tanke på de utmaningar vi står inför så hoppas jag ju att det sker ganska skyndsamt.