– Så länge man inte tar bort arbetsvillkoret så ser jag inga problem med att ha ett stegvis system i att kvalificera sig till a-kassan, säger Jan Ericsson som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott för Moderaterna, även om han tillägger att partiet inte har tagit ställning i frågan än. 

Det var på ett seminarium i Almedalen på måndagen som förändringar av a-kassan diskuterades av representanter för arbetsmarknadens parter och riksdagspartierna.

I dag är det svårt för många kommunalare att få ersättning om de blir arbetslösa och de som får ersättning får ofta lägre ersättning än tidigare. Det beror på att reglerna inte gynnar dem som har osäkra anställningar och deltider.

När Alliansregeringen reformerade a-kassan för drygt tio år sedan skärptes bland annat arbetsvillkoret, det vill säga hur mycket arbetad tid som krävs för att alls få ersättning.

Samtidigt förändrades beräkningen av ersättningen. Den beräknas nu på 12 månader istället för tidigare 6 månader, något som drabbat exempelvis säsongsanställda som har perioder utan arbete.

Andelen arbetslösa som får rätt till ersättning har minskat drastiskt den senaste tioårsperioden. Enligt den nuvarande regeringen har andelen sjunkit från 64 procent 2007 till 37 procent 2016.

Facken och Socialdemokraterna rasade mot den borgerliga regeringens reform när den genomfördes. Men trots fyra år i regeringsställning har inga förslag lagts från Socialdemokraterna för att förändra reglerna om vad som krävs för att kvalificera sig till a-kassan.

Man har istället satsat på att höja taket i a-kassan, en förändring som främst gynnar dem som inte har några problem att kvalificera sig för a-kassa i dag.

I februari i år tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska titta på arbetsvillkoret.

Varför har ni inte gjort något åt det här tidigare?

– Det är nu det sker helt enkelt, av olika skäl har det tagit lång tid, säger Irene Wennemo, statssekreterare (S).

Enligt Wennemo är en anledning att man väntat in tekniska förändringar av hur Skatteverket redovisar inkomster eftersom man samtidigt vill se över om det går att basera a-kassan på inkomst istället för på arbetad tid.

TCO:s utredare Mats Essemyr är positiv till en stegvis kvalificering till a-kassan, inte minst för att anpassa försäkringen till en ny arbetsmarknad. Det här skulle innebära att den som har en kortare tids arbete bakom sig också får en kortare period med a-kassa och lägre ersättning.

Carina Lindfeldt, chef för Svensk Näringslivs arbetsmarknadsavdelning, stänger inte dörren helt för förslaget.

– Vi tycker inte det är en helt enkel fråga, men helt värd att titta på, säger hon.

Vänsterpartiets Ali Esbati menar att man också bör höja taket i a-kassan, men att det är centralt för försäkringens legitimitet att den som arbetar också kan kvalificera sig för att få a-kassa.

Den stora frågan på seminariet var dock inte att stora grupper i dag står utanför a-kassan,  utan ett förslag om att basera rätten till a-kassa på vad man tjänat in, och inte som i dag på arbetade timmar per månad. Tanken är att det skulle göra det lättare för individen att veta om hon eller han är berättigad till a-kassa vid eventuell arbetslöshet.

LO-förbunden är tveksamma till förslaget av rättviseskäl då det finns en rädsla att höginkomsttagare inte skulle behöva jobba lika mycket för att få a-kassa. Irene Wennemo menar dock att den oron är obefogad då de flesta höginkomsttagare också jobbar heltid.