På samma sätt som assistansberättigade ska ha rätt att få leva som alla andra, måste de personliga assistenterna få möjlighet att arbeta som andra. Det är budskapet i en ny rapport från Kommunal, ”Arbete på samma villkor som andra”, som presenteras i dag (den 24 maj).

Kommunal anser att professionen personlig assistans behöver stärkas och föreslår att det införs ett krav på utbildning – barn- och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete och fördjupning vård och omsorg. 

– Vi vill lyfta att det här är en särskild yrkesprofession som har tydliga särdrag. Det är inte ett yrke som vem som helst kan utföra hur som helst. Det är inte så vi skapar kvalitet i den här tjänsten och säkrar yrkets status, säger Oskar Taxén, jurist på Kommunal och författare till rapporten.

 

LÄS OCKSÅ: Ersättningen hotar assistenters avtal

 

Lagen som reglerar personlig assistans, LSS, har stort fokus på den assistansberättigades självbestämmande. De höga ambitionerna står ibland i konflikt med den arbetsrättsliga lagstiftningen, skriver Kommunal i rapporten. Personliga assistenter är på flera sätt undantagna de vanliga reglerna på arbetsmarknaden. För de som arbetar under den så kallade hushållslagen finns inget skydd mot uppsägning utan saklig grund, och det görs undantag från arbetstidslagens bestämmelser om maximal arbetstid per vecka. För de som inte arbetar under hushållslagen är vissa av kollektivavtalen konstruerade så att man är anställd så länge uppdraget varar och i flera avtal är uppsägningstiden bara två veckor.   

– I och med att man inte omfattas av samma rättsliga ramverk vad gäller arbetsrätten, så ser kollektivavtalen ut på ett visst sätt, och det gör att till exempel arbetsmiljölagen blir svår att tillämpa. Folk vågar inte vara skyddsombud, man vågar inte ta tillvara sina rättigheter för att man riskerar att bli av med jobbet om man gör sin röst hörd, säger Oskar Taxén.

Kommunal vill därför att LSS skrivs om så att det framgår att assistansanordnarna har samma arbetsgivaransvar som på övriga arbetsmarknaden. De vill också att undantagen i lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen för personliga assistenter tas bort.

– De personliga assistenterna ska ha samma villkor som övriga anställda på arbetsmarknaden. När man börjar utreda det här så är det slående att det inte är så, säger Oskar Taxén.

 

LÄS OCKSÅ: Så utnyttjades assistenterna i Simplify

 

Samtidigt som arbetsgivaransvaret tydliggörs i lagen, bör det också ingå i kraven för att få tillstånd att man tar sitt arbetsgivaransvar. För att få tillstånd anser Kommunal att man ska ha kollektivavtalsliknande villkor. Hushållslagen bör inte alls tillämpas för personlig assistans. Kommunal anser även att de som är så kallade egna arbetsgivare också ska omfattas av kraven på tillstånd. 

Varför måste ni vänta på lagändringar, finns det inget ni kan göra kollektivavtalsvägen?

– Absolut, förhandlingarna pågår och vi har en massa förslag. Men jag tror att man måste förstå varför kollektivavtalen ser ut som de gör. Det var det här som lagstiftaren ville och det var inte jättelätt att förhandla bort lagen precis när den kom, säger Oskar Taxén. 

Ett annat av förslagen är att de olika kollektivavtalen jämkas så att de ser likadana ut.

Kommunal anser också att anhörigassistansen bör minska. Det ska ske främst genom att kommuner och Försäkringskassan ska få bestämma att viss assistans inte får utföras av anhöriga. Kommunal vill även att den så kallade 1,4-procentsregeln försvinner. Den infördes av den nuvarande regeringen 2014 och innebär att ersättningarna från Försäkringskassan höjs med max 1,4 procent om året, oavsett hur stora kostnadsökningarna varit. Kommunal menar att det leder till att pressa ner lönerna och i praktiken gör att staten lägger sig i lönebildningen. 

 

LÄS OCKSÅ: Kommunal: Dålig insyn är problemet

 

I rapporten presenterar Kommunal nya siffror från Försäkringskassan över hur branschen ser ut. Där framgår att det finns 80 000-100 000 personliga assistenter i Sverige. Av de drygt 1000 assistansanordnare som har tillstånd för att bedriva assistans är det bara drygt 400 som faktiskt gör det. 80 procent av all assistans utförs av företag med fler än 100 anställda.

– Ibland låter det som att det här är småföretagarbranschen nummer ett och att de inte har kapacitet att ta ett ökat arbetsgivaransvar. Och det är så tydligt att så är det inte alls. Branschen domineras av stora företag som absolut skulle ha kapacitet att ta det här ansvaret, säger Oskar Taxén. ​