Tänk dig den 62-åriga undersköterskan Eva som så många andra inom äldreomsorgen jobbat större del­en av sitt arbetsliv på deltid. Pensionen närmar sig och det är ganska glasklart att hon inte går ett lyxliv till mötes som pensionär. Hon har jobbat på samma arbetsplats i 25 år, och trots att arbetet blivit tyngre så älskar hon sitt jobb.

En dag informerar chefen om att verksamheten behöver göra ”effektiviseringar” och dra ner på kostnaderna. Eva erbjuds en omplacering, till samma tjänst som hon har nu, fast med 25 procent lägre sysselsättningsgrad. Ingen hänsyn tas till anställningstid eller uppsägningstid.

De redan knappa marginalerna blir nu obefintliga, chefen försöker trösta med att hon säkert kan jobba några extrapass ibland då någon är sjuk eller ledig. Eva funderar på om hon kommer att kunna bo kvar i sin lägenhet, hyran kan inte riktigt betalas med kollegers eventuella frånvaro. Hur ska det gå med pensionen? Kan hon hitta ett nytt jobb i sin ålder, eller ett till?

Det som verkade omöjligt är nu möjligt, hur blev det så här?

Det som i åratal tagits som självklart, att en lång anställningstid ger trygghet vid arbetsbrist gäller helt plötsligt inte längre efter Arbetsdomstolens beslut i fallet mellan Coop och Handels förra året. Domen slog fast att det endast är anställningen som sådan som skyddas av LAS, inte antalet timmar, och att det är helt okej att hyvla sysselsättnings­grader.

Anställningstryggheten som arbetarrörelsen ­kämpat för i årtionden försvann som över en natt. Under året som gått har vi sett hur Evas situation har gått från en ovanlig företeelse i skuggorna bland oseriösa arbetsgivare, till att bli ett alltmer utbrett fenomen.

Det är alldeles för få som insett konsekvenserna av luckorna i LAS. Kanske är det för att det hittills mest drabbat redan utsatta grupper som har svårt att göra sin röst hörd.

Alliansen och SD gör ingen hemlighet av att de vill se ännu större uppluckring av LAS eller till och med dess avskaffande. Socialdemokraterna tog beslut på sin kongress i april om att avskaffa hyvling lagvägen och Vänsterpartiet driver samma sak.

Om vi inte vill se en total avreglering av anställningstryggheten måste fler höja rösten för att få till en lagändring snarast, helst i går. Nuvarande läge får långtgående konsekvenser, inte bara för Eva eller nyanlända Ahmed. Det påverkar hela den svenska modellen och arbetsmarknaden.

Sanna Tefke,
vårdbiträde och sektionsordförande i Solna/Sollentuna för Kommunal

Sanna Tefke

Yrke: Vårdbiträde, sektionsordförande i Solna/Sollen­tuna för Kommunal.

Bor: Järfälla.

Det kan avgöra ­valet 2018: Med krisen i förlossningsvården och katastrofbygget Nya Karolinska tror jag att vården kan vara en avgörande fråga.