Losers är på många sätt en sympatisk film. Regissörerna är långfilmsdebutanter, och nästan alla ledande roller görs av arbetslösa ungdomar från Dalarna. Att det är en lågbudgetproduktion märks redan under förtexterna. De är helt analoga, namnen på de inblandade visas bland annat på handskrivna papper och på remsor från en märkapparat. Snyggt och innovativt.

Handlingen i filmen kretsar kring en starta eget-kurs i Dalarna i början av 1990-talet. Deltagaren Jonas affärsidé är att arrangera events i form av expeditioner i vildmarken. Läraren Åsa gillar tanken, men framför allt gillar hon Jonas muskler. Med en diffus baktanke ordnar hon så att han får testa sitt upplägg genom att ta med hela gruppen ut i skogen. Där går det illa nästan direkt.

Markus Marcetic och Mattias J Skoglund har sagt att de vill berätta om en period när Sverige gick från kollektivism till individualism. Den ambitionen faller ganska platt, Losers är lite för skissartad för att säga något särskilt om tidsandan. Som skildring av vad som händer med en grupp som utsätts för svåra prövningar funkar filmen bättre. Det blir en spännande vandring genom vildmarken, och amatörskådespelarna sköter sig utmärkt.