I den årliga Fattigdomsrapporten från Stadsmissionen går det att läsa om Sara, 50 år, som är undersköterska och som gått in i väggen. I dag lever hon på pengar från vänner och familj och på nätterna sover hon på olika platser. Hon är en av dem som kommer till Stadsmissionen för att få mat. Matkassen som hon får en gång i veckan gör så att hon, dottern och barnbarnen kan äta sig mätta.

Rapporten visar att nästan två tredjedelar av Stadsmissionens 200 000 insatser handlar om att mätta hunger. I en artikel på DN Debatt kritiserar Lotta Säfström, ordförande för Sveriges Stadsmissioner, regeringens Agenda 2030-rapport som fastslår att det inte finns någon absolut fattigdom i Sverige. Absolut fattigdom definieras som en inkomst under två amerikanska dollar om dagen, alltså runt 16 kronor, något som Lotta Säfström poängterar knappt räcker till en flaska vatten i Sverige.

– Vi måste sluta blunda för det faktum att människor i dag, i Sverige 2017, går hungriga. Vi vill att regeringen och ansvarigt statsråd tar fattigdomen på̊ allvar och tillsätter en utredning för att ta fram en strategi mot fattigdomen i Sverige i dag, säger Lotta Säfström i ett pressmeddelande.

Stadsmissionen pekar i sin rapport på flera grupper som är extra utsatta för fattigdom. Dels handlar det om personer som under en längre tid tvingas leva på ekonomiskt bistånd av olika anledningar, dels människor som hamnar mellan stolarna i det offentliga systemet och blivit utan något ekonomiskt stöd.

Andra utsatta grupper är papperslösa och EU-medborgare som lever i fattigdom. Enligt EU:s statistiska organ Eurostat lever 16 procent av Sveriges befolkning i risk för fattigdom, det vill säga 1,5 miljoner människor. Att leva i risk för fattigdom definieras av Eurostat som att leva på en inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten.

Fattigdomsrapporten ges ut för tredje året i rad i dag på Internationella fattigdomsdagen. Den har kartlagt Stadsmissionens insatser det senaste året och gjorts i samarbete med Ersta Sköndal Bräcke Högskola.