Meddelarskydd för privat anställda dröjer

|Ändra lagen så att whistleblowers inte riskerar jobbet.
Den uppmaningen kommer från riksdagens konstitutionsutskott, TCO och organisationen Transparency International. Men det kan dröja ett halvår innan regeringen tillsätter en utredning om hur skyddet kan stärkas för den som slår larm om vårdskandaler.

De senaste veckorna har media varit fyllda med detaljer om brister inom äldreomsorgen. Samtidigt har anställda och fackliga företrädare förklarat att de är rädda att uttala sig, av fruktan för att bli av med jobbet.
Justitieminister Beatrice Ask har nyligen upprepat att hon vill tillsätta en utredning om meddelarskydd för anställda i privata företag vars verksamhet betalas med skattemedel.
Samma sak sa hon i våras efter att riksdagens konstitutionsutskott, KU, uppmanat regeringen att stärka skyddet för whistleblowers.

Men det dröjer innan utredningen kan bli verklighet. Justitieminister Beatrice Ask är utomlands och går inte att nå för en kommentar. Hennes pressekreterare Anna Erhardt säger att det kan dröja till sommaren innan utredningen tillsätts.
– Vi har under hösten skrivit ett PM om direktiv för utredningen. Det har vi gjort i samarbete med socialdepartementet och utbildningsdepartementet. Och vi är inte klara. Meddelarskydd för privat anställda är en svår fråga. Vi måste veta vilka problem som behöver lösas för att detta ska kunna genomföras, förklarar hon.
Anna Erhardt påminner om att den socialdemokratiska regeringen för 10 år sedan lät utreda samma sak. Den utredningen blev hårt kritiserad. Arbetsgivarna tyckte att förslaget gick för långt. Facken ansåg att förslaget var för menlöst och snarare försämrade skyddet för whistleblowers. Den utredningen gömdes i en skrivbordslåda.
– Vi vill inte råka ut för samma sak. Därför är förberedelserna inför den här utredningen så viktiga. Jag förstår att personer som inte är inne i lagstiftningsprocessen tycker att det tar en väldigt lång tid. Men det tar så här lång tid, vi har inte bara låtit tiden gå, säger Anna Erhardt.

Meddelarskyddet för privat anställda har diskuterats i minst 20 år. Fackföreningsrörelsen har krävt att den ska gälla för alla anställda på alla arbetsplatser.
Kommunal har föreslagit att som ett första steg ska meddelarskyddet utvidgas till att också gälla anställda i privata företag vars verksamhet bekostas av skattemedel, som vård, omsorg och utbildning.
Detta stöds av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Och nu också av justitieministern som tidigare sagt nej.

Medan regeringen funderar på direktiven för sin utredning har TCO presenterat boken ”Rätten att slå larm – En handbok om yttrandefriheten på jobbet – Råd för whistleblowers".
”Att anställda träder fram och kan påtala missförhållanden är viktigt i ett utvecklat arbetsliv och för demokratin i samhället”, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark i ett förord i boken.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har i en dom nyligen slagit fast att det var fel att avskeda en sjuksköterska i Tyskland som slog larm om underbemanning vid ett vårdhem.
Domstolen anser att allmänintresset i detta fall är större än lojalitetsplikten till arbetsgivaren. Därför var avskedandet av sjuksköterskan en kränkning av hennes mänskliga rättigheter, av yttrandefriheten.

Den ideella organisationen Transparency International, som arbetar mot korruption och för öppenhet, ordnade på onsdagen ett seminarium i Stockholm om whistleblowers. Där presenterades en rapport om hur skyddet för dem som slår larm kan förbättras.
I panelen satt Göran Lambertz, justitieråd i Högsta Domstolen, Claes Sandgren, professor i rättsvetenskap och styrelseledamot i Transparency International i Sverige, advokat Pia Attoff samt riksdagsledamot Karin Granbom Ellison, FP.
De var överens om att det behövs ett stärkt skydd för whistleblowers och hänvisade till att Sverige är långt ifrån bäst i världen på att skydda dem som slår larm på arbetsplatserna.

USA, Canada och flera europeiska länder har starkare skydd. Det gäller även Norge vars lagstiftning om whistleblowers framhölls som ett exempel för Sverige att ta efter.
Claes Sandgren påpekade att många drar sig för att slå larm på grund av risken att bli av med jobbet. Han tycker därför att det lagen om anställningsskydd måste ändras så att det inte går att köpa ut obekväma anställda för att de slår larm.

I Norge går det enligt lag inte att köpa ut anställda mot deras vilja när det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked.
Moderatorn Anna Ekström, tidigare SACO–ordförande och nu generaldirektör för Skolverket, tycker att Sverige ska ta efter den norska modellen.
– Om jag fortfarande hade varit facklig företrädare skulle jag föreslå att utköpsparagrafen i LAS ska skrotas helt och hållet, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2011-12-08 17:10