Under ledning av den förre kommunministern, Lars-Erik Lövdén (S), föreslår den statliga utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden, en rad åtgärder.

Det är den kvalificerade och omfattande brottsligheten utredningen i första hand tar sikte på. Det kan till exempel handla om assistansfusk, fusk med olika anställningsstöd eller fusk med RUT- och ROT-avdrag.

– I grund och botten handlar det här om medborgarnas förtroende för de gemensamma resurserna och att de går åt rätt saker, sade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) vid en presskonferens.

Utredningen har kartlagt samtliga anmälda brott de senaste 2-3 åren som kan karaktäriseras som välfärdsbrottslighet.  Av dessa 7 350 brottsanmälningar anses 43 procent vara kvalificerade välfärdsbrott, och i pengar handlar det om fusk för ungefär en halv miljard kronor, enligt Lars-Erik Lövdén.

Enligt förslaget ska en helt ny enhet inrättas inom Försäkringskassan med uppgift att utreda bidragsbrott, med Skatteverkets skattebrottsenhet som förebild. Lövdén tycker också att regeringen bör överväga att införa en gemensam utbetalningsfunktion för samtliga bidrag, att exempelvis en enda myndighet har ansvar för alla bidragsutbetalningar.

Vad i förslagen skulle kunna stoppa omfattande fusk med assistansersättningen?

– Den särskilda bidragsbrottsenheten hos Försäkringskassan kan betydligt effektivare ta sig an utredningsverksamheten mot den typen av brott. Vi ser också till att juridiska personer omfattas av bidragsbrottslagstiftningen, vilket inte är fallet idag, sade Lars-Erik Lövdén och nämnde också att Försäkringskassan ska få större möjligheter att inhämta försäkringsmedicinska bedömningar.

Att kunna kontrollera juridiska personer och inte enbart fysiska personer ger en annan möjlighet att kontrollera företag som är mottagare av assistansersättning.

Fler förslag från utredningen

• Antalet utfärdare av ID-handlingar bör minska och rutinerna för utlämning av körkort måste skärpas.
• En ny brottsrubricering, folkbokföringsbrott, införs för att stävja att oriktiga uppgifter lämnas till folkbokföringen.
• Straffet för grovt bidragsbrott ska skärpas till max sex års fängelse.
• Myndigheterna ska lättare få tillgång till information från andra myndigheter.
• Skatteverket ska kunna göra hembesök vid misstänkta folkbokföringsbrott.
• Betalning för arbete som berättigar till RUT- och ROT-avdrag, måste ske med elektronisk betalning, för att det ska vara spårbart.
• Länsstyrelserna fråntas uppdraget att betala ut lönegarantier. I stället ska Skatteverket sköta detta.