Flickr/Colourbox
Foto: Flickr/Colourbox

Miljarder saknas till välfärden

|För att behålla samma bemanning i välfärden som i dag behövs 20 extra miljarder per år. Men varken regering eller opposition ger några klara besked om hur det ska finansieras. Ny teknik och robotar är arbetsgivarens lösning, men enligt facket krävs skattehöjningar.

Fler barn i förskolan och fler äldre som behöver omsorg. Det är bakgrunden till att det saknas pengar till välfärden.

Enligt prognoser från både regeringen och arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, handlar det om ett underskott på 20 miljarder per år från och med år 2020. Det blir totalt 200 miljarder fram till 2030.

Kommunernas ekonomi har visserligen aldrig varit starkare än nu. Delvis tack vare högkonjunkturen som gjort att fler arbetar och betalar skatt. Men en stor del av det positiva resultatet beror på tillfälliga tillskott, som ersättning för flyktingmottagande och inkomster från försäljning av mark till bostadsbyggande.

När flyktingarna fått uppehållstillstånd och etablerat sig flyttas kostnaderna över från stat till kommun. Att flyktingmottagandet är det som hotar välfärden stämmer dock inte, enligt SKL.

Annika Wallenskog

– Vi har räknat på det här och kommit fram till att resultaten av flyktingmottagandet blir ungefär plus minus noll för kommuner och landsting. De flesta som kommit hit är i arbetsför ålder och även om de tar lång tid att etablera sig så jämnar det ut sig när de börjar arbeta. Vi behöver personal i våra verksamheter, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

De stora kostnaderna handlar i stället om kommunalarnas arbetsplatser som äldreomsorgen och förskolan. Fram till år 2020 behöver det byggas 600 nya förskolor och 150 nya äldreboenden.

För att bibehålla samma bemanning som i dag i hela välfärden behöver totalt 20 000 fler anställda per år rekryteras. Varifrån pengarna ska tas är en politisk fråga, men på SKL säger man att det troligen kommer att krävas både ökade statsbidrag, skattehöjningar och effektiviseringar.

Något konkret besked från politiskt håll har inte kommit. Finansminister Magdalena Andersson (S) har dock sagt att regeringen ser ett stort behov av resurser till välfärden de kommande åren. Hur oppositionen vill hantera frågan är oklart. Kommunalarbetaren söker Moderaternas ekonomiska talesperson Elisabeth Svantesson för en kommentar.

Ett annat problem är att det redan idag är svårt att rekrytera personal. SKL menar att man därför måste bli bättre på att använda sig av ny teknik.

– Man måste tillsammans med personalen se över vilka brukare som har störst behov av att tas om hand av människor och prioritera dem, säger Annika Wallenskog.

LÄS OCKSÅ: ”Satsa på digital teknik i välfärden”

Andra brukare kanske själva hellre vill få hjälp av en kamera, prata med en läkare via nätet eller få hjälp att duscha av en robot.

– En del kan tycka det är bättre av integritetsskäl.

Det här med kameror och robotar har man ju pratat om länge, men fortfarande sköts ju exempelvis äldreomsorgen i högsta grad fortfarande av personal?

– Jag tror det här sker succesivt och inte över en natt. Det finns ju exempel på flera arbetsplatser som redan jobbar med ny teknik.

Men Annika Wallenskog menar att det även kommer krävas att verksamheterna inte är så låsta vid gamla sätt att se på bemanning. Det är ingen hemlighet att SKL är mycket kritiska till Socialstyrelsens skärpta skrivningar om bemanning i äldreomsorgen.

– Jag tror man måste överge de här bemanningskraven och börja fundera på hur man kan ge samma kvalitet men genom att arbeta på ett annat sätt, säger Annika Wallenskog och tar upp kameror istället för nattillsyn i hemtjänsten som ett exempel. Förändringarna får dock inte försämra arbetsmiljön för personalen, påpekar hon.

”Däremot skulle jag önska att regeringen gav en tydligare bild av vilken välfärd man strävar efter att vi ska ha”. 

På Kommunal är man inte så bekymrad över underskottet. Konjunkturinstitutet har pekat på att det krävs skattehöjningar på en nivå som motsvarar en tredjedel av det som Alliansen sänkte skatten med under sitt regeringsinnehav.

Torbjörn Dalin

– Klart det är en utmaning och det behövs mer resurser. Men det är ingen katastrof, säger Torbjörn Dalin, ekonom på utredningsenheten.

Han tycker det är bra att den nuvarande regeringen har satsat mer pengar på välfärden och att det är klokt att höjningarna sker succesivt.

– Däremot skulle jag önska att regeringen gav en tydligare bild av vilken välfärd man strävar efter att vi ska ha. Och hur den ska finansieras, varifrån man ska ta pengarna.

Torbjörn Dalin tror inte att det kommer krävas att det är robotar som duschar de gamla för att vi ska ha råd med framtidens välfärd.

– Jag tror det som behövs är en prioritering och politisk vilja hos folket att ha en bra välfärd och också vara beredd att betala för den.

Fotnot: Bilden till vänster är licenserad enligt CC BY-NC-ND 2.0 via Flickr. 

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Håller med dej Tobias.

Skattehöjningar är onödiga då det finns pengar i form av inbetalad skatt för välfärden, men dessa ger man bort till privata företag. I vilket annat land ger man privata aktörer skattepengar i miljardklassen?
Bara i Sverige används skattepengar till att ge skattepengar till den privata sektorn. Varför?

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2018-02-01. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.