– Utan att dra några slutsatser kan man konstatera att frånvaron från arbetet har minskat och närvaron har ökat. Sjukkostnaderna har minskat också, säger forskaren Bengt Lorentzon, som gjort utvärderingen.

I rapporten, som presenterades nyligen, framgår det att under motsvarande period har sjukfrånvaron totalt i Göteborgs stad ökat med 1,6 procentenheter vilket motsvarar ungefär 20 timmar.

Bengt Lorentzon har intervjuat både undersköterskor och boende. Många av svaren från undersköterskorna handlar om att de känner sig piggare och gladare. Och de upplever sig mindre stressade. Den i stort sett enda negativa effekt som uppstått, enligt rapporten, är att vissa säger att sömnen påverkats negativt av att det sista kvällspasset slutar en halvtimme senare än innan försöket.

De boendes svar bygger på en liten grupp och det är svårt att dra några slutsatser, enligt Bengt Lorentzon.

– Men det de säger är positivt.

Däremot kan man se att antalet aktiviteter för de boende är högre vid Svartedalsgatan än vid referensboendet Solängen, där man jobbar full veckoarbetstid.

I uppdraget för forskaren Bengt Lorentzon ingår också att titta på nettokostnaderna, då är anställningskostnader för fler undersköterskor, minskade sjukfrånvarokostnader, kostnadsutvecklingen för timanställningar och övertid inräknat. Det första halvåret har då netto kostat 1,3 miljoner kronor.

Är det som förväntat?

– Det kan jag inte riktigt svara på. I de tidigare försök som har gjorts har man inte tittat på den totala nettokostnaden på det här viset.

Staden har budgeterat 8 miljoner kronor för försöket med sextimmarsdag som kommer att pågå även under nästa år efter att försöksperioden förlängts.