Även i Norge pågår just nu ett förskoleuppror där personalen protesterar mot en pressad arbetssituation.  Under hashtagen #uforsvarlig (oförsvarligt) har 250 vittnesmål från anställda samlats in. Enligt en undersökning från det norska lärarfacket förra året uppgav en av tio förskollärare att bemanningssituationen på deras förskola var direkt dålig. Var tredje sa att den var mindre bra. Nu har regeringen beslutat om en lag om minimibemanning. 

– Vi måste ha en bemanningsnorm som säkrar att alla barn har tillräckligt med anställda runt sig, oavsett vilken förskola de går i, sade kunskaps- och integrationsminister Jan Tore Sanner som företräder konservativa partiet Høyre, till den norska tidningen Dagsavisen den 6 april.

Förslaget har mött hård kritik av de privata förskolornas organisation, PBL, som hävdar att det kommer innebära att en av fyra små förskolor tvingas stänga ner eftersom regeringen inte samtidigt tillskjuter mer pengar till förskolan. Även den norska motsvarigheten till arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, KS, är kritiska och kräver ökade statliga anslag till barnomsorgen.

Enligt KS är lagstiftningen den mest omfattande statliga styrningen av förskolan sedan skolformen infördes på 70-talet. Men anställda och föräldrar som engagerat sig i det norska förskoleupproret är skeptiska till regeringens initiativ och befarar att minimibemanningen inte kommer att gälla under hela dagen. Fagbforbundet, som är den norska motsvarigheten till svenska Kommunal påpekar att regeringens bemanningsnorm inte kommer göra så stor skillnad eftersom de flesta förskolor i dag har den bemanning som lagen kräver, eller en bättre bemanning.  Facket vill se en grundbemanning med max två barn per anställd i småbarnsgrupper och fem barn per vuxen i storbarnsgrupper (äldre än tre år).

I Sverige har Kommunals ordförande Tobias Baudin sagt att om arbetsgivarna i inte förbättrar situationen i förskolan kan facket komma att driva krav på en lagstiftad minimibemanning och ett tak för barngruppernas storlek.