Trots att undersköterskesatsningen i avtalet med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, fortsatte förra året får det inte något större genomslag på medellönerna, visar vår undersökning. 

– Om man tittar på kvinnodominerade grupper som till exempel undersköterskor så ser det kollektiva utfallet inte så jättehögt ut, men det är ju där vi också har stor omsättning på folk. Går man i stället in och tittar på identiska individer så blir siffrorna helt andra. Då har du för undersköterskor till exempel individuella ökningar på 773 kronor på kommunsidan, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

 

LÄS OCKSÅ: Vaktmästarna drar ifrån i Eksjö

 

KA har begärt ut uppgifter om medellöner i samtliga kommuner för de 16 största yrkena där Kommunal har medlemmar.

Undersköterskornas medellöner ökade i genomsnitt med 2,5 procent, medan medellönerna för manligt dominerade yrkesgrupper som vaktmästare, fastighetsskötare och anläggningsarbetare ökade något mer, med 2,6 procent.

Där placerar sig också skötarna den här gången. Det är den enda kvinnligt dominerade gruppen där medellönen ökat ungefär lika mycket som för de manliga grupperna.

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl påpekar samma sak som Lenita Granlund, att man får skilja på kollektiva löneökningar och individuella.

– Säg att ett gäng går i pension, då försvinner de ut med sina löner och sedan anställer man nya och då kommer de in med sina löner. Det är lite grann det man måste se på, hur har rörligheten varit? säger han.

Lenita Granlund ser ytterligare en förklaring till att manliga gruppers medellöner ligger högre och ökar mer.

– Om man tittar på anläggningsarbetare men även på fastighetsskötare så är det väldigt små grupper. Det är grupper som rekryteras från den privata sektorn och som också har en annan alternativ marknad att gå till. Vissa är rena marknadslöner så där prioriterar man de grupperna på vissa håll för att kunna behålla dem helt enkelt, säger hon. 

Tack vare undersköterskesatsningens genomslag förra året har ändå gapet mellan den högst betalda gruppen inom Kommunal, anläggningsarbetare och undersköterskor minskat med cirka 300 kronor på två år. 2015 skiljde det 2 269 kronor i medellön medan det förra året skilde 1 927 kronor.

Kommunal presenterade undersköterskesatsningen som en jämställdhetssatsning. Historiskt sett har effekten av andra typer av jämställdhetssatsningar klingat av. Niclas Lindahl, SKL, framhåller att undersköterskesatsningen har en annan konstruktion.

– Vi jobbar med att stärka den befintliga lönebildning som vi har i våra avtal och ha fokus på kompetens och ansvar, säger han.

Både SKL och Kommunal anser att det är för tidigt att uttala sig om effekterna av undersköterskesatsningen kommer att bestå. Men Niclas Lindahl anser att den haft effekt eftersom lönespridningen ökat och att det leder till högre löner.

– Om lönespridningen blir större i en yrkesgrupp, då finns ju inte de psykologiska taken för vad man kan tjäna. Jag tror att fack och arbetsgivare lokalt fått upp ögonen för det instrumentet. Det kan ju tala för att effekten består, säger Niclas Lindahl.

 

Illustration: Christina Andersson

Medellöner

+ 617 kr
Så mycket har medellönerna ökat för kommunanställda undersköterskor i hela riket från 2016 till 2017. 
Medellön riket: 25 341 kr

+ 646 kr
Så mycket har medellönerna ökat för fastighetsskötare och vaktmästare i hela riket från 2016 till 2017.
Medellön riket: 25 739 kr

Så säger avtalet

Kommunals avtal med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting:

2016: 1 020 kronor i snitt till undersköterskor, varav cirka 75 procent fick ökningar på i snitt 800 kronor. Resterande 25 procent fick ökningar med i snitt 1 680 kronor.
2017: 530 kronor i snitt till alla. 180 kronor extra i snitt till anställda i vård och omsorg med titeln under­sköterska.
2018: 535 kronor i snitt till alla. 150 kronor extra i snitt till anställda i vård och omsorg med titeln under­sköterska. Ny lön från 1 maj.
2019: 540 kronor i snitt till alla. Lokala parter ska också fördela 0,3 procent individuellt till grupper med yrkesutbildning för att öka lönespridningen.
Allt är räknat på heltid. Beloppen är det som varje individ bidrar med till en pott. Sedan fördelas ökningen individuellt.