Olika krav ställs på språkkunskaper

|Det varierar vilka krav kommuner ställer på svenskkunskaper hos personal i äldreomsorgen, visar KA:s koll med sex kommuner.

LÄS OCKSÅ: Stora språkproblem i äldreomsorgen

 

Lycksele

För timvikarier gäller som lägst SFI nivå D, vilket är den sista SFI-nivån.

– Men även om man uppvisar alla betyg och har läst alla kurser man ska så är det inte säkert att det är tillräckligt. Det kan vara bristande kunskaper ändå. Vissa som har för dålig svenska uppmuntrar vi att läsa mer och komma tillbaka senare, säger Lisbeth Nilsson, chef för planeringsenheten på Lycksele kommun. 

 

Upplands-Bro

Ställer inget formellt krav på språkkunskaper, men kräver ”god svenska i tal och skrift och mycket god kommunikationsförmåga”. För fasta anställningar krävs också att man ska vara utbildad undersköterska.

– Ibland kan det vara väldigt svårt att avgöra, många kan prata ganska bra svenska och så brister det i förståelsen. Det kan ta tid att få syn på, säger Anna Hollstrand, enhetschef för utförarenheten på Upplands-Bro kommun.

 

Malmö

Malmö stad ställer inget formellt krav på en viss utbildningsnivå i svenska, men vill att anställda ska ha ”en god svenska i tal och skrift” och kunna dokumentera skriftligt på ett adekvat sätt om brukaren. Petrus Brynte, enhetschef för vård- och omsorgsförvaltningens bemanningsenhet, säger att man också kollar av språknivån i inskickat cv och under anställningsintervjun.
–  Då får vi en ganska god uppfattning om språket. När de börjar får de gå bredvid två dagar och sedan stämmer vi av med närmaste chef hur det gått. Vi anställer inte någon till vikariebanken förrän vi fått okej på att personen fungerar med brukarna, säger han.

Till hösten ska Malmö stad ta fram en ny kravprofil för anställda i äldreomsorgen och där ska man bland annat se över språkkraven.

 

Sundsvall

Sundsvalls kommun kräver att vikarier som lägst har klarat SFI D, vilket motsvarar kunskaper i svenska för årskurs fem och sex. Men på kommunen medger man att det hänt att man anställt vikarier som har lägre kunskaper än så, på grund av bristen på arbetskraft. När det gäller tillsvidareanställningar kräver arbetsgivaren undersköterskeutbildning med svenska 1 eller svenska som andraspråk som lägsta nivå. Problemet är att utbildade undersköterskor inte alltid uppfyller det kravet. Därför har personer med undersköterskeutbildning erbjudits vikariat tills de har kompletterat med betyg i svenska. Det säger Fredrik Westin, som är HR-chef för socialtjänsten.
– Vi resonerar med vuxenutbildningen och även med Arbetsförmedlingen hur vi kan förbättra det här.
Kommunen har haft kontakt med Stockholms sjukhem för att ta del av deras erfarenheter med språktester för personalen. Förbättrad personalkontinuitet och utbildning på arbetstid är andra åtgärder som diskuterats enligt Fredrik Westin.

 

Nyköping

Nyköpings kommun ställer inga formella krav på betyg i svenska när man anställer personal till äldreomsorgen, varken för tillsvidareanställningar eller vikariat. Däremot får alla som anställs, även timvikarier och oavsett nationalitet, göra ett läsförståelsetest.

– Sedan utvecklas också språket när personen kommer in i arbetet, det är vår erfarenhet, säger verksamhetschef Carina Bark.
Till hösten ska Nyköpings kommun testa en modell med språkutveckling på arbetsplatsen. Modellen ska främja språk och kompetensutveckling bland utrikesfödda vårdbiträden och undersköterskor så att de ska kunna utföra fler av de arbetsmoment som yrkesrollen kräver.

 

Stockholm

I Stockholm är det stadsdelarna som anställer personal och ställer kompetenskrav på kommunens egen personal, medan äldreförvaltningen ansvarar för kraven på de privata utförarna. Där ställer kommunen krav på de privata utförarna att personalen ska ha kunskaper motsvarande svenska eller svenska som andraspråk, som lägst årskurs 9. 

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Inför något slags språkfärdighetsprov. Språk är mångfacetterat. Någon kan ha ett korrekt uttal men kunskaperna är ändå grunda och någon har sämre uttal men relativt djupa kunskaper. Det finns passiva och aktiva språkkunskaper.Det är skillnad mellan att förstå en text och att producera en text. Språkinlärningens vedermödor är underskattat. Om man kommer från ett språkområde som inte använder latinska alfabetet måste det krävas än större ansträngning. Beundransvärt de som klarar det.
Vilka eventuella svårigheter man stöter på är avhängigt från vilket språkområde man kommer eftersom olika språk har olika strukturella skillnader i förhållandet till målspråket - svenska.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2018-07-02. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.