Om Kommunalarbetaren

Kommunalarbetarens policy

KOMMUNALARBETAREN GES UT av Svenska Kommunalarbetareförbundet för att ge alla medlemmar en allsidig och
aktuell journalistisk bevakning av samhällsfrågor, yrkesfrågor och fackliga frågor som är viktiga och relevanta för läsarna och förbundet. Primärmålgrupp är medlemmar i Kommunal.

MED PROFESSIONELL JOURNALISTIK som arbetsmetod ska Kommunalarbetaren skapa intresse för och ge kunskap om dessa frågor, både bland medlemmar och som en röst i samhällsdebatten i stort. Journalistiken ska vara trovärdig, saklig och noggrann. Arbetet ska – utifrån tidningens grundläggande uppdrag – utföras med läsarnas/medlemmarnas behov och önskemål för ögonen.

KOMMUNALARNAS VARDAG och villkor är prioriterade.
Tidningen ska skildra deras arbetsliv, yrkes- och fackliga frågor på att sådant sätt att det ger läsarna insikter och verktyg att påverka yrkesliv, privatliv och samhälle. Bevakningen av omvärlden, med internationella utblickar, är också en del av tidningens uppdrag.

JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN samt respekt för alla människors lika värde ska prägla tidningsarbetet och naturligt speglas i Kommunalarbetarens hela innehåll.

KOMMUNALARBETARENS ROLL SOM DEBATTORGAN och dialogen, såväl med som mellan läsarna, är viktig både på papper och nät. Tidningen ska vara en mötesplats med högt i tak för diskussion och debatt.

KOMMUNALARBETAREN PÅ PAPPER OCH WEBB (och eventuellt fler medieformer) ska ledas av en chefredaktör som är ansvarig utgivare enligt gällande lagstiftning.

Antagen vid Kommunalarbetarens årsstämma den 11 april 2006.

Frågor och svar

Här får du svaren på några av de vanligaste frågorna om tidningen Kommunalarbetaren.

När startades Kommunalarbetaren?
Kommunal bildades den 23 januari 1910. Samma år kom den första tidningen ut.
Tidningens förste redaktör Ludvig Nordgren var också Kommunals förste förbundsordförande, eller förtroendeman som det hette då. Ludvig Nordgren kom från Grovarbetarförbundet. Han avgick 1933. Hittills har tidningen haft åtta redaktörer:

  • 1933 - 39 Redaktörslöst
  • 1939 - 52 Erik Andersson, den förste som anställdes som redaktör
  • 1953 - 71 Hans Backman
  • 1972 - 80 Åge Jensen, som blev tidningens förste ansvarige utgivare 1973.
  • 1980 - 83 Marianne Millgårdh
  • 1983 - 97 Gunilla Wettergren
  • 1998 - 2014 Liv Beckström
  • 2014 - >> Susanna Lundell

Vad heter nuvarande chefredaktören?
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Susanna Lundell.

Hur ofta kommer KA ut?
Kommunalarbetaren – eller KA som vi förkortat oss till när vi bytte logga på tidningen från nummer 1/2006 – utkommer 21 gånger per år, med ett längre sommaruppehåll.
Kommunalarbetaren kom ut 6 gånger om året fram till 1934, då den blev månadstidning.
Från och med 1951 ges den ut två gånger i månaden. Tidningen trycks i så kallat djuptryck, en teknik som bibehållits än i dag.

Var hittar jag utgivningsschemat?
KA:s utgivningsschema ligger under annonsinformation, klicka här.

Hur stor är upplagan?
KA trycks i cirka 534 000 exemplar var fjortonde dag. Den trycks av Stibo Graphic.

Vad kostar ett ex av tidningen?
KA kostar ungefär 4 kr per nummer, inklusive porto. Det blir cirka 88 kr per år och medlem.

Vilka får tidningen?
Alla medlemmar i Kommunal, cirka 520 000. De kommunalpensionärer som valt att prenumerera, cirka 25 000. Ett antal övriga prenumeranter, som arbetsgivare, politiker, journalister mm.

Vad kostar en prenumeration?
Tidningen kostar 150 kronor för Kommunals pensionärer, för övriga kostar den 350 kr om året. Studenter kan få den för halva priset. Kontakta Agneta Hübenette via mejl - [email protected] - eller tel. 08-725 52 64 som du är intresserad.

Vad kostar det att annonsera?
En fullständig prislista hittar du här.

Vem bestämmer vilka annonser som tidningen tar in?
Det gör chefredaktören, som tar vägledning av en annonspolicy.

Har KA någon policy för sitt övriga innehåll?
Ja, tidningen har en policy, som antogs av Kommunalarbetarens årsstämma den 11 april 2006.

Hur miljövänlig är KA ?
Det tryckeri tidningen valt har licens för Svanen för sin produktion. Tidningen limmas inte.
Läs mer om tidningar och miljö på Svenska Naturskyddsföreningens hemsida - www.snf.se.
Ett par svenska studier från FOU, Stockholms stad samt KTH, Kungliga Tekniska Högskolan och STFI-Packforsk, har studerat  energianvändning, samt koldioxidustläpp för fler än 300 konsumtionsvaror. Eftersom vi i Sverige är världsmästare på återvinning går det åt mindre resurser för att läsa en tidning än att se på teve.
En tidning återvinns i snitt 7 gånger och slutar sedan sina dagar som toapapper. I dag är utsläppen från internet jämförbara med de från hela flygtrafiken, eftersom bildskärmar och datorer är stora energislukare.
Så även att läsa tidningen på nätet är mer energikrävande och bidrar mer till koldioxidutsläpp än att läsa den på papper!

Vilka läser KA?
Av Kommunals medlemmar är cirka 80 procent kvinnor. Av medlemmarna arbetar de flesta som vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten eller i kommunen. Stora yrkesgrupper är även barnskötare, busschaufförer.

Hur många medlemmar läser KA?
Enligt undersökningar av företaget CPI Group, som frågat 3500 icke fackligt aktiva medlemmar så anger mellan 87 och 88 procent att de läser tidningen Kommunalarbetaren och den tas väl emot av läsarna.  (Undersökningen är gjord 2005, 2006,  2007 och 2009)

Vad vi vet om läsarna:

Ur medlemsregistret:

26 000 kvinnor är under 25 år  
6 800 män är under 25 år

84 000 kvinnor är 25- 35 år   
20 800 män är 25-35 år

122 000 kvinnor är 35-45 år   
27 200 män är 35-45 år

122 000 kvinnor är 45-55 år   
31 200 män är 45-55 år   

103 400 kvinnor är 55 och över   
25 984 män är 55 och över

Till detta: cirka 40 000 – 50 000 pensionerade prenumeranter. (åldrar 30-80)
Utrikes födda: Cirka en femtedel (?), storstäder betydligt fler, i vård-omsorg.

Andra fakta:
11 procent med högskoleutbildning
35 procent med enbart grundskola
50 procent med gymnasieutbildning
43 procent är tvåpersonshushåll
28 procent fyra eller fler personer
57 procent bor i villa
24 procent bor i storstad
76 procent bor i icke storstad

Yrkesfakta:
I vård och omsorg jobbar cirka 200 000 vårdbiträden och uskor
42 000 är barnskötare och cirka 9000 dagbarnvårdare
18 000 skolmåltids/ekonomibiträden
3000 fritidsledare, 8000 vaktmästare, 3 000 är skötare, 20 000 personliga assistenter, 22 000 städare, 2000 anläggare och maskinförare, 1000 hantverkare, 1200 sotare
20 000 bussförare, 1000 kyrkogårdsarbetare, 5000 park-trädgårdsarbetare, 4000 djurskötare, 1000 golfbanearbetare, 1600 idrottplatsarbetare, 1400 hästsport, 1000 djursjukvårdare, 1500 ambulanssjukvårdare, 3500 brandmän.
Numera jobbar cirka 100 000 i privat drivna företag.
Det finns minst 100 olika yrkestitlar och bortemot 150 olika avtal.

Vad inresserar sig läsarna för?
Enligt undersökningsföretaget Orvesto är KA-läsarna mycket intresserade av samhällsfrågor, av resor, av att bjuda hem vänner, laga mat och umgås. De är också intresserade av hälsa, att gå ner i vikt, av trädgård och tävlingar.

Våra egna läsarenkäter visar att KA-läsarna uppskattar artiklar om mat, hälsa, motion och friskvård, billiga vardagstips, positiva exempel från arbetsplatser, plats- och utbildningsannonser, och svar från KA:experterna.

Hur länge har KA på webben funnits?
Kommunalarbetaren som nättidning hade premiär 1999. Redan året därpå fick vi Svenska Publishingpriset i klassen "Bästa nättidning".
2007 fick KA:s webb ett nytt utseende designat av Tony Henschel.  Du hittar också KA på YouTube, Facebook och Twitter.

KA i mobilen
Sedan 2008 finns Kommunalarbetaren också i mobilen. Vår nya sajt fungerar lika bra i telefonen som i datorn.

Andra utmärkelser
Kommunalarbetaren blev 2006 årets facktidskrift. ”Modern, variationsrik till innehållet och formgiven för att verkligen bli läst. Den visar en ny väg för organisationspressen”, skrev juryn i sin motivering. Läs mer här. 

1991 fick KA:s reporter Ann-Christin Sjölander Arbetets museums pris för bästa arbetslivstext om åldringsvården i Stockholm.

1994 fick KA:s reporter Fredrik Runsjö hedersomnämnande av föreningen Grävande Journalister i prisklassen Guldspaden för artikeln "Vårdens pris".

1998: KA:s reporter Bengt Bergsmark klassvinnare och fick ett hedersomnämnande av samma jury, Guldspaden, för artikelserien Den svenska efterkrismodellen, som även blev ett särtryck.

2002: Bengt Bergsmark får Guldspade och blir klassvinnare med artiklarna om Valet 2002.

Samma år får Bengt tillsammans med KA-reporter Mats Gustafsson fackförbundspressens journalistpris klass bästa text (LO-tidningarna) för artiklarna "Både rött och blått i privatiseringstoppen".

2003: Ann-Christin Sjölander och KA-reporter Laina Rosberg får Fackförbundspressens journalistpris (LO-tidningarna) för artikelserien om "De nya jättarna", en kartläggning av de privata akatörerna i den offentliga sektorn.

2005: Bengt Bergsmark får Fackförbundspressens journalistpris (nu alla fackförbundstidningar) klass bästa avslöjande för artiklarna "Myterna om personalbristen".

2005: KA-reporter Robert Janson får Fackförbundspressens hedersomnämnande, bästa nyhet på nätet, för artikeln Lettisk lönedumpning i Sverige.

2007: Ann-Christin Sjölander får Fackförbundspressens journalistpris, klass, bästa nyhet på nätet, om Kundvalsföretag saknar avtal med facket.

2009: Bengt Bergsmark får Fackförbundspressens journalistpris ( alla fackförbundstidningar) i klassen bästa avslöjande för artiklarna "Inget lyft med JÄMO:s arbetsvärdering". 

2012: Matilda Uusijärvi Ek belönas med den prestigefyllda Guldspaden i tidskriftsklassen för sina avslöjande artiklar om det dolda deltidsarbetet. "För en omfattande granskning som kullkastar den officiella bilden av kvinnors deltidsarbete", löd juryns motivering.

2013: Helena Gunnarsson, Mira Hjort, Pernilla Josefsson och Christina Swahn belönas med Guldspaden i tidskriftsklassen för sina artiklar om hur villkoren i hemtjänsten dumpades. "För att ha kartlagt och avslöjat brister i hemtjänstbranschen och dessutom pekat på en omfattande ekonomisk brottslighet som drabbat såväl kommuner som anställda och brukare", löd motiveringen.

Samma granskning vann också pris i klassen Bästa avslöjande på Fackförbundspressens dag. "För en gedigen granskning som fått politiker att börja kontrollen av en verksamhet de lagt ut på entreprenad och där effentivitetstänkande många gånger skapat orimliga arbetsförhållanden", motiverade juryn.

På Fackförbundspressens dag belönades även Johan Erlandsson med förstapriset i klassen Bästa berättande text, för sitt reportage om idrottsvaktmästaren Ingemar Hansson på bandyarenan Skarpe Nord i Kungälv. "En älskvärd text som visar att man kan åstadkomma storverk med små medel. Ett möte på hemmaplan som inte lämnar läsaren oberörd", tyckte juryn.

Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kommunalarbetaren. Alldeles gratis.