Devida Omercehajic.

Vi känner oss lika mycket värda alla tre. Det säger kocken Devida Omercehajic.

Hon står i köket för specialkost och förbereder mat till dem som inte kan äta dagens kyckling i currysås, som kollegan Silla Silverdahl tillagar i en enorm gryta ute i det större köket. Det är hon som är ”ansvarig” i dag, som de kallar den person som lagar varmrätten och sköter beställningar, alltså sådant som en kökschef brukar göra. Här är det ingen som har titeln chef, utan kockarna roterar mellan olika områden och är alltså ansvarig kock var tredje vecka. Marie Gustafsson är kokhjälp när vi besöker köket. 

– Ibland ringer någon och vill prata med chefen. Ja någon av oss, svarar jag då, säger Silla innan hon sticker ner en sked i den stora grytan och smakar på såsen.

Vanligtvis jobbar tre kockar i köket samt ett biträde som gör sallad och diskar. I dag är de fler eftersom en annan skola bygger om och all mat lagas här under en period. Då följer personalen med. Det skrattas och skämtas över bänkarna i rostfritt.

De tre ordinarie kockarna har jobbat här i ungefär två år. Tidigare ansvarade de för varsitt förskole-kök, men när egen matlagning skulle dras in på förskolorna erbjöds de att vara kvar för att servera mat och städa.

– Vi tackade nej alla tre. Vi är utbildade kockar, det är roligare att laga mat och träffa barn varje dag än att servera mat som någon annan lagar, säger Devida.

”Nu när jag har börjat här vill jag aldrig ha ett ensamt jobb igen.”

Alla tre är överens om att det funkar väldigt bra att alla kockar har samma status. Det var de själva som kom överens om upplägget och presenterade det för sin chef. För de har förstås en chef, men inte på plats. Så de tre kockarna får inget extra betalt för att de ansvarar för det mesta själva. Chefen finns tillgänglig på telefon och kommer till köket när hon behövs. 

När Silla började jobba här var det helt annorlunda. Då fanns en kökschef som lagade varmrätten och gjorde kontorsarbetet.

– Då fick man aldrig röra grytorna.

När Marie och Devida kom och de började rotera alla sysslor, upptäckte Silla att det var roligt att gå till jobbet. 

Än så länge har de inte haft några konflikter i köket. Det gäller att vara rak och säga vad man tycker, säger Marie. På förskolan var det ensamt. 

– Nu när jag har börjat här vill jag aldrig ha ett ensamt jobb igen. Man har kamratskapet och barnen som kommer fram och pratar.

”Maten kan innehålla spår av kärlek.” Så står det skrivet på ett fönster ute i matsalen. Barn börjar strömma in och de flesta verkar glada över att de snart ska få äta. Elevassistenten Lena Vidarsson uppskattar både maten och kockarnas bemötande.

– När man har barn med särskilda behov är det guld värt att ha personal i köket som ser barnen. Barnen blir motiverade, de har börjat äta mer grönsaker.

”Det är tungt att jobba i kök, det är det.”

Förutom matlagningen tycker Devida att det bästa med jobbet är att få prata med barnen. Var tredje vecka har hon större möjlighet att göra det då det är hennes tur att stå ute i matsalen och hjälpa barnen att ta mat. Bredvid henne står Sara Olofsson som är vikarie i olika skolkök på Orust. Hon är utbildad kock och hoppas att hon blir anställd i något av köken. 

Inne i köket har Marie börjat diska den enorma grytan. Någon självdiskande gryta har de tyvärr inte i det här köket. Marie spolar bort curryrester och kryper sedan mer eller mindre in i grytan för att gnugga in diskmedel med en svamp. 

– Det är tungt att jobba i kök, det är det.

Det har blivit dags för Marie att gå hem. Hon går fram till Devida och säger:

– Nu vill inte jag krama dig för du är smutsig.

Devida torkar snabbt av matresterna på kockrocken och sedan kramas hon och Marie länge och på riktigt – inte formellt.  

Roligare att jobba

Kockarna ser bara fördelar med att rotera alla arbetsuppgifter och att jobba utan chef på plats:
Mindre sårbart om någon är sjuk eftersom alla kan göra allt.
Roligare att jobba när man får vara med på alla delar.
”Ingen är förmer än någon annan.” 
Det blir större variation på maten eftersom kockarna kan sätta sin personliga prägel på maten den vecka som de har ansvaret.