Dagens överenskommelse innebär att strejk och andra stridsåtgärder bara tillåts om syftet är att träffa ett kollektivavtal. Det här påverkar inte rätten att ta till sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder eller indrivningsblockader.

Jämfört med i dag blir det ingen förändring för de fackförbund som redan har kollektivavtal.

Med kollektivavtal följer fredsplikt. Den innebär att det inte är tillåtet att ta till stridsåtgärder så länge avtalet gäller.

Dagens överenskommelse påverkar fackförbund, som Hamnarbetareförbundet, som saknar kollektivavtal och i dag har rätt att strejka när som helst i vilken fråga som helst.

Om överenskommelsen blir lag får de bara ta till konflikt i syfte att träffa ett kollektivavtal. Det avtalet får inte tränga undan ett kollektivavtal som något annat fackförbund redan har på arbetsplatsen.

I praktiken betyder det att uppstickarfackets avtal blir verkningslöst om det innehåller bättre villkor eller reglerar nya villkor för medlemmarna jämfört med det avtal som redan finns.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson beskriver överenskommelsen som ett kirurgiskt ingrepp som inte inskränker strejkrätten eller rubbar maktbalansen på arbetsmarknaden.

Ingreppet riktar sig mot Hamnarbetareförbundet och den långvariga konflikten i Göteborgs hamn.

– Vi har som parter gemensamt agerat mot beteenden som skadar kollektivavtalsmodellen, näringslivet och samhället, sa han vid den presskonferens där överenskommelsen presenterades.

Från arbetsgivarhåll sa Mattias Dahl, vd för Transportföretagen, att med uppgörelsen står parterna upp för den svenska modellen, där parterna träffar uppgörelse om reglerna på arbetsmarknaden.

Parterna uppmanar nu regeringen, och den regering som träder till efter valet, att se till att överenskommelsen blir lag. Och därmed att den sittande utredningen om konflikträtten blir överspelad, den ska annars presentera sitt förslag inom kort.

– Vi förväntar oss inte mer och heller inte mindre än vad vi nu har kommit överens om, sa Mattias Dahl med instämmande av Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen.

Det innebär dock inte att Svenskt Näringsliv drar tillbaka sina krav om att den regering som vinner valet begränsar konflikträtten genom att bland annat införa förbud mot sympatiåtgärder och att införa en proportionalitetsregel vid konflikter.

– De kraven står fast. Men inte för att lösa de problem vi nu har träffat en överenskommelse om, säger Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv.

Vad var då drivkraften från arbetsgivarna att gå med på denna uppgörelse? Om Alliansen vinner valet kan de ju hoppas på att få igenom sina krav på begränsade konfliktregler som går längre än dagens överenskommelse?

– Vi blev oroliga när det läckte ut förslag från utredningen om att förbund som har kollektivavtal måste godkänna om ett annat förbund vill ta till konflikt, säger Peter Jeppson.

– Det skulle kunna leda till att Transport måste godkänna Hamnarbetareförbundets konflikt, och ytterst att de enas om avtalskrav som skulle bli sämre för oss, tillägger han.

Men den möjligheten att få till bättre villkor genom facklig samverkan vore fel att utnyttja tycker Lenita Granlund.

– Vi måste ha ordning och reda på arbetsmarknaden och då krävs det ansvarsfulla parter som kan förhandla inom ramen för den svenska modellen, säger hon.

Journalistförbundet är det enda fackförbundet inom LO, TCO och Saco som inte står bakom överenskommelsen. Skälet är att förbundet vill utreda konsekvenserna av överenskommelsen, till exempel vad den innebär för arbetsgivarnas, i deras fall framför allt Almegas, möjlighet att begränsa den konflikträtt som finns i dag.