Renat kranvatten gör städjobbet

Vatten. Det är det enda Anki Jansson använder på torkdukarna när hon städar på förskolan Råbydal.

–   Enda gången jag använder andra medel är när en toalettstol är väldigt nedsmutsad, säger hon.

Vattnet hon använder är specialbehandlat. I städ­skrubben står en dykartubsliknande filteranläggning. I den renas kranvatten genom att avjoniseras och filtreras (se faktaruta). I två år har kommunens 35 lokalvårdare använt metoden.

– Jag var väldigt skeptisk i början, förklarar Anki.

Det är hon inte ensam om berättar Yvonne Dalberg Borgström, som är chef för kommunens lokalvård.

– Jag var också skeptisk, men tänkte att det kunde vara värt att pröva.

Metoden infördes först på prov i två arbetslag.

– En viktig anledning till det är arbetsmiljön. En av lokalvårdarna hade svåra allergier och kunde inte jobba heltid med städ, säger Yvonne.

Allergin blev bättre och städresultatet övertygade personalen. Efter prövotiden blev metoden permanent och används i dag av all städpersonal och all förskolepersonal. Deras erfarenheter är det enda att gå på. Ännu finns inga vetenskapliga undersökningar av hur avjoniserat vatten påverkar användarna och hur det skiljer sig från kemikalier eller kranvatten. Däremot har Håbo kommun kontrollerat att det blir rent.

–  Vi har gjort mätningar av hur rent det är innan och efter städning och jämfört med när vi städat med traditionella kemikaliemedel. Och det blir till och med renare med den här metoden, säger hon.

Mätningarna har gjorts med ATP-metoden – en mätmetod som används rutinmässigt i Danmark för att mäta städresultatet och är vanlig på svenska sjukhus. Liknande undersökningar har gjorts i andra kommuner, för Håbo är inte den enda kommunen som städar med avjoniserat vatten. Motala, Molkom, Gävle och Nynäshamn är exempel på ­orter där det används i vissa lokaler. I Laxå har de gått längre.

–  Vi började pröva det här för två år sedan och nu har vi infört den fullt ut överallt i kommunens allmänna utrymmen. Skolor, förskolor och äldreomsorg, säger Heléne Flyckt, som är chef för lokalvården i Laxå.

Där har de tidigare städat med samma slags mikro­fiberdukar som de använder nu fast med vanligt kranvatten i stället för avjoniserat vatten. Då var personalen inte nöjd med resultatet.

– Jag har personal som städat i 20 år. De tyckte inte att det blev riktigt rent. Därför trodde de inte på det här heller i början, men nu tycker de att det fungerar bra. Är de nöjda så är det nog bra också. De köper inte vad som helst, säger hon.

Heléne Flyckt tror att användningen av avjoniserat vatten i städning har kommit för att stanna.

– Jag tror att det här är framtiden. Laxå är en miljö­diplomerad kommun sedan 2011 och det finns så många miljövinster med det här. Personalen slipper hantera massa kemikalier och vi slipper transporter och flaskor.

I Motala är städchefen Kjell Barman mer försiktig.

– Vi har sett att det fungerar och använder det på en miljöförskola, men avvaktar med att gå vidare till fler lokaler. Häcklarna menar att det är ren bluff. Det behövs ordentliga undersökningar av hur stor del mikrofiberdukarna har i städresultatet och av hur resultatet ser ut med vanligt kranvatten, säger han.