Skolan, vården och omsorgen var förra valrörelsens huvudnummer. I förra numret av Kommunalarbetaren avslöjade vi att trots alla politiska löften blev resultatet mycket klent:

Kommuner och landsting får inte mer resurser från staten, de anställda i vård och omsorg har inte blivit fler. Skolan har fått fler lärare, men fortsätter att spara på annat.

Så ser bokslutet ut när vi tittar på hela landet. Men det är stora skillnader mellan kommunerna.

De 289 olika kommunerna har lokalt ansvar för barnomsorg, äldreomsorg och skola. Vi har i en stor undersökning synat var och en av dem. Frågorna var:

• Vilka satsar mest på barnen, eleverna och de äldre?

• Vilka satsar minst?

• Spelar det någon roll vilken politisk färg som kommunledningen har?

Till grund för vår undersökning ligger fakta från Kommunförbundet, Skolverket och Statistiska centralbyrån.

Kostnadsskillnader beror till en betydande del på befolkningens sammansättning. En kommun kan ha många barn, en annan många äldre. Kommunförbundet har justerat siffrorna för sådana skillnader som beror på befolkningarnas sammansättning. Kvar bli då de kostnadsskillnader som beror på politiska beslut. Vi har bland annat använt dessa siffror och kallar dem ”relativkostnad”.

Barnomsorgen/förskolan: Den politiska färgen på kommunledningen spelar liten roll för hur mycket kommunerna satsar.

• Där socialdemokraterna (s) och vänsterpartiet (v) är i majoritet satsas i genomsnitt 2 procent mer på barnomsorgen än genomsnittet för hela landet.

• I gruppen borgerligt styrda kommuner får barnomsorgen 2-4 procent mindre.

• Där s och v bildar majoritet tillsammans med miljöpartiet eller lokalt parti ligger man något över genomsnittet.

Skillnaderna mellan olika kommuner som styrs av politiker med samma färg är mycket större. Det finns även s-kommuner med på vår lista över de som satsar minst på barnen.
Lägre kostnader betyder oftast fler barn per anställd i förskolan. Landets genomsnitt är 5,3 barn per årsarbetare i kommunala förskolan.

Här är några exempel från bottenlistan:

Ödeshög (b) 6,8 barn

Svenljunga (b) 6,3 barn

Boxholm (s) 5,8 barn

Uppsala (s) 5,7 barn

Topplistan domineras av medelstora kommuner och gamla industrikommuner. Här är personaltätheten större.

Malung (s) 4,5 barn

Övertorneå (a)* 4,7 barn

Bräcke (s) 4,5 barn

*a = annan majoritet

Äldreomsorgen: Kommuner som har en politisk majoritet bestående av s och v satsar i genomsnitt något mer på äldreomsorgen än borgerligt styrda. Men skillnaderna är små. Och kommuner där s och v bildar majoritet tillsammans med miljöpartiet eller något lokalt parti satsar i genomsnitt minst.

Den politiska färgen på de styrande politikerna spelar en liten roll. Även här är skillnaderna stora mellan kommuner med samma politiska majoritet.

På topplistan finns flera kommuner som ligger längst upp i norr. Mest satsar Kiruna, där det lokala Kirunapartiet spelar en ledande roll. Äldreomsorgen per person 65 år och äldre kostar här 14000 kronor mer än genomsnittet. Fler får hemtjänst eller särskilt boende, och varje plats kostar betydligt mer än genomsnittet.

Högst upp på bottenlistan fanns förra året Nacka utanför Stockholm, en frontkommun för moderat politik. Få äldre får särskilt boende. Och den hemtjänst som gavs kostade då mycket mindre än genomsnittet. I år saknas många uppgifter från Nacka. Bottenlistan toppas i stället av borgerligt styrda Båstad där färre äldre får hemtjänst eller äldreboende. Och den äldreomsorg som ges kostar mindre.

Grundskolan: Även när det gäller grundskolan har den politiska färgen liten betydelse. Där de borgerliga styr med stöd av miljöpartiet eller lokala partier satsas något mindre. Men bottenlistan toppas av tre s-kommuner. Lägre lärartäthet och mindre pengar till elevvård, studiematerial, skolbibliotek och skolmat pressar kostnaderna. Topplistan har flest s-kommuner, vilket understryker att politiska färgen på politikerna verkar spelar en liten roll.

Gymnasieskolan: Mönstret går igen: Politisk färg är inte avgörande för hur mycket pengar som satsas. Där en borgerlig majoritet styr med hjälp av lokala partier satsar man något mindre. Där s och v har majoritet satsas någon procent mer. Samtidigt är s med och leder alla kommuner på bottenlistan.