Många kommunalare finns på sociala medier som Facebook eller Instagram. Vi delar information snabbare än någonsin tidig­are och risken är stor att vi slarvar med källkritiken, det vill säga att vi inte frågar oss vem som ligger bakom texten.

–  När du delar ett inlägg går du i god för att det är sant, dina kompisar litar ju på dig, säger Åsa Larsson, som är redaktör för tidningen Metros avdelning Viralgranskaren som skapades för att granska nätbluffar.

Hon och hennes kollegor har avslöjat hur en rad nyheter fått stor spridning trots att de varit snedvridna eller rena påhitt. Minns du när Gudrun Schyman krävde skäggförbud? Eller att julbelysningen förbjöds på vissa orter för att inte göra muslimer upprörda? Två exempel på falska nyheter. 

Falska nyheter behöver inte alltid handla om rena lögner. Ibland är det obekräftade rykten eller hårdvinklade fakta som du bör ifrågasätta sanningshalten i. 

”Vi har sett exempel på personer som fått sin skyddade identitet röjd på grund av en efterlysning på Facebook.”

Förutom att bidra till att sprida politisk propaganda som ger en felaktig bild av verkligheten, kan en delning på Facebook faktiskt skada andra människor, trots att du bara ville hjälpa till. En man som efterlyser sin försvunna fru kan till exempel vara en hustrumisshandlare med besöksförbud. 

–  Vi har sett exempel på personer som fått sin skyddade identitet röjd på grund av en efterlysning på Facebook, säger Åsa Larsson. 

En grundregel är därför att inte dela efterlysningar om de inte kommer från polisen eller organisationen Missing people.

Annonspengar är en annan drivkraft bakom falska nyheter. Det finns sajter som ser ut som etablerade nyhetsförmedlare, men vars affärsidé är att tjäna annonspengar på att lägga upp provocerande texter bara för att få många klick och delningar. Inför det amerikanska presidentvalet fanns det till exempel många sajt­er som tjänade pengar på att lägga ut alarmistiska ”nyheter” till fördel för Donald Trump eftersom dessa fick stor spridning.

Några svenska exempel på sajter med falska nyheter eller hårdvinklade texter är inzoomat.se och vindoegat.se. Den sistnämnda drivs av en svensk kille vid namn Jakob, kunde Viralgranskaren avslöja för något år sedan. Att hans ”nyheter” ofta handlar om fejkade förslag från ”arga feminister” eller ”upprörda antirasister”, är av rent ekonomiska skäl förklarade han. Han hade märkt att de blir mest delade. Facebook fungerar så att information från sajter som delas mycket visas oftare i flödet. Det innebär att de som vill tjäna pengar hakar på sådant som blir mycket delat.

– Frågan är om du vill bli klickboskap i den cirkusen, säger Åsa Larsson.

”Om du vill dela saker så bör du ta ansvar för att det är korrekt. Läser du bara saker kan du åtminstone skaffa dig en uppfattning om källorna du tar del av.”

Allt du trycker ”Gilla” på sparas av Facebook som skapar en digital bild av dig för att sälja information till annonsörer. Och det är inte bara Facebook som jobbar så, många sajter samarbetar kring informationen. Har du varit inne på en sida som säljer skor, är sannolikheten stor att en annons med just den skon ploppar upp på din Facebooksida.  

Men om man känner att man inte orkar vara käll­kritisk, Facebook är ju min avkoppling? 

– Jag tycker ändå att om du vill dela saker så bör du ta ansvar för att det är korrekt. Läser du bara saker kan du åtminstone skaffa dig en uppfattning om källorna du tar del av, säger Åsa Larsson, som trots all desinformation är optimistisk om fram­tiden. Allt fler uppmärksammar vikten av källkritik och Skolverket har tagit fram material för att utbilda unga i frågorna. 

– I bästa fall är det här bara ett ögonblick i historien då vi lärde oss att hantera det som ligger på internet. Men om vi inte lär oss kommer vi exempelvis ha en valrörelse som inte handlar om verkligheten och politiska förslag som är anpassade efter saker som inte stämmer. Det är det verkliga problemet.

 

 

Så kollar du om det är sant

 

Illustration: Christina Andersson Vem är källan? Är avsändaren en organisation eller ett företag som har ett intresse av att spegla verkligheten på ett visst sätt är det läge att ställa sig kritisk till den fakta som ges. Främlingsfientliga sajter har visat sig innehålla felaktiga fakta om frågor kopplade till invandring. 

Öppna eller anonyma? Etablerade nyhetssajter präglas av öppenhet: Det finns namn på journalisten som skrivit artikeln och en ansvarig utgivare som kan ställas till svars. Sidor som hänger ut folk med namn och bild är ofta anonyma och saknar kontaktinformation.
Det finns också verktyg som kan hjälpa dig spåra den som ligger bakom en sajt, till exempel whois.net.

Tyckande eller fakta? Skilj på om texten är en opinionstext, alltså någon som uttrycker sin åsikt, eller en objektiv nyhetsartikel. I nyhets­artiklar får som regel båda parter komma till tals. 

Se upp med viralsajter, alltså sajter som bara jagar klick. Viralking.se och Mumsigast.se är några exempel. De avslöjas av att ”artiklarna” ofta är omskrivna eller snodda från andra sidor, det finns gott om annonser på sidan och sällan några kontaktuppgifter.

Lär dig hur man undersöker bilder och söker på nätet med fraser inom citationstecken. Det gör det lättare att snabb­utreda påståenden som du är osäker på. Ett redskap för detta är till exempel TinEye.com.

Fem saker du aldrig ska dela

1. Efterlysningar. Dela inte efterlysningar, om de inte kommer från polisen eller Missing people. Varför inte? Jo, du känner inte till hela historien.
2. Uthängningar. Genom att sprida uppgifter om en misstänkt gärningsman eller ett offer så riskerar du att skada oskyldiga. Du känner inte till omständigheterna och tar inte hänsyn till de anhöriga. 
3. Tävlingar. Om du uppmuntras att dela bilder eller gilla sidor för att vinna priser på ­Facebook kan du utgå från att det är en bluff. Sådana tävlingar är dess­utom olagliga.
4. Tester på ­Facebook. För att göra testet krävs ofta att du loggar in med ditt Facebookkonto och tillåter webb­sidan att göra inlägg på din vägg. Men då har du inte längre full kontroll över ditt konto.
5. Olästa texter. Dela aldrig ­något du inte läst igenom.
Källa: Metros Viralgranskaren