– Orkar du bara läsa rubrikerna i tidningen så gör i alla fall det, säger Kerstin Jeding som är psykolog och arbetar på Stressmottagningen i Solna där hon rehabiliterar personer med svårt utmattningssyndrom, som är den medicinska termen.

Det patienterna först får lära sig är att dosera sin energi. En bra dag när orken är större är det lätt att få lust att göra tusen saker.

– Men man kan välja att inte agera på den impulsen utan välja en grej och spara resten av kraften. Annars riskerar man att behöva vila tre dagar efteråt och då är man tillbaka på noll igen, säger Kerstin Jeding.

Du ska heller inte vila för mycket, utan vila aktivt så att du fyller på med energi. Ta en kort, långsam skogspromenad, eller fika med en vän.

– Det säkraste sättet att behålla tröttheten på är att försöka vila bort den, säger Kerstin Jeding.

Patienterna får generellt rådet att gå tillbaka till sitt gamla jobb, trots att de ofta inte vill.

– Men när vi lägger fram för- och nackdelar vill de flesta ändå pröva. Det är inte lätt att söka ett nytt jobb när man inte har full arbetsförmåga, säger Kerstin Jeding men tillägger att man så klart inte ska gå tillbaka till arbetsplatser som bränner ut sina anställda på löpande band.

När man börjar jobba igen bör belastningen trappas upp stegvis. Det ska inte handla om att först bli frisk och sedan börja jobba på samma höga aktivitetsnivå som innan. Arbetet ska också anpassas efter personens kognitiva nedsättningar, som problem med minne och beslutsförmåga.

– Det är det som kan vara mest belastande för en person med utmattningssyndrom.

Det mest skrämmande för utbrända är just känslan av att inte längre kunna fokusera och många är därför rädda för att andvända huvudet för mycket. Men hos Kerstin Jeding får patienterna öva på att läsa kortare texter.

– Vårt råd är att använda dina kognitiva förmågor på den nivån du är. Förbättringen sker gradvis.

7 steg för att börja jobba igen

1. Lär dig hitta balans­en mellan vila och aktivitet. Gör små saker som ger energi, men inte för många på en dag.
2. Gör en lista på alla dina arbetsuppgift­er,  ringa in dem som känns övermäktiga och som chefen får plocka bort.
3. Begränsa arbetsuppgifterna till ett fåtal. Bestäm också vilken tid de ska ta att utföra. Innehållet i arbetet kan sedan öka gradvis, men tiden ska också vara bestämd.
4. Energibalansen ska vara jämn varje dag och familjelivet kräver sitt. Börja med att arbeta fyra dagar per vecka, två till tre timmar per dag. En är vilodag.
5. Trappa upp arbetstiden med 25 procent efter två-tre månader. Första veckan som tiden ökas ska arbetsuppgifterna vara desamma. Personen ska vara på arbetet mer tid, inte utföra mer.
6. Ha inte skuldkänslor för vad andra utför på jobbet. Tänk att det här är mitt uppdrag och jag väljer att göra min del bra i stället för att känna ansvar för det andra.
7. Räkna med en rehabiliteringsperiod på tolv månader med stegvis upptrappning av arbetsbelastningen. Målet är heltid, men många kanske behöver jobba lite mindre.
Källa: Stressmottagningen i Solna