Madeleine Andersson
Anna Hedborg. Foto: Madeleine Andersson

Så vill Anna Hedborg ge fler trygghet

|Ändra villkoren för sjuklön, a-kassa och pension så att alla får ungefär samma skydd och trygghet. Det menar Anna Hedborg, före detta minister och utredare inom socialförsäkringarna.
– Ett viktigt kitt håller på att vittra bort när allt fler grupper ställs utanför och de högavlönade gynnas på annat sätt, säger hon.

Vid ett seminarium i Stockholm ordnat av tankesmedjan Arena Idé presenterade Anna Hedborg sin rapport "Tillbaka till socialförsäkringar för alla".

Hon beskriver i rapporten hur viktigt det är att kunna säga "jag vet hur du har det, jag har det likadant".

Och tidigare hade de flesta ett likvärdigt skydd vid sjukdom och arbetslöshet och pensionsvillkoren var lätta att förstå.

– Något hände vid mitten av 90-talet. Våra socialförsäkringar urholkas. Mindre än hälften av de som är sjuka får 80 procent därför att de flesta tjänar mer än taket i sjukförsäkringen.

Samtidigt är det endast 25 procent av de arbetslösa som är kvalificerade för a-kassa.

Pensionssystemet blir allt mer orättvist. Många lågavlönade kvinnor som har slitit hårt i sitt liv blir fattigpensionärer medan högavlönade, oftast män, får betydligt bättre pensioner med hjälp av tjänstepensioner som komplement till den statliga pensionen.

Anna Hedborg menar att det finns stor risk att högavlönade, som inte tycker att de har något att vinna på att betala skatt eller att avstå lön till sociala avgifter till slut säger nej till att betala för den generella välfärden.

Till exempel ska tjänstemannafacket Unionen erbjuda sina medlemmar privat sjukvårdsförsäkring. Och de flesta fackförbund har inkomstförsäkringar som ska ge extra skydd till medlemmar som blir arbetslösa.

– Vi är tillbaka till hur det var innan socialförsäkringarna byggdes ut, säger hon.

Anna Hedborg anser att systemet kan göras om utan att det kostar mer. Arbetsgivarna betalar in socialförsäkringsavgifter till staten, pengar som löntagarna har avstått i löneökningar.

Problemet är att en stor del av dessa pengar, 300 miljarder, används i statskassan till annat än att förbättra villkoren för sjuka, arbetslösa och pensionärer.

Dessa pengar är inte öronmärkta utan är en kassako för finansdepartementet att klara utgifterna i takt med att skatterna sänks.

Anna Hedborg påpekade flera gånger att sjuklön, a-kasseersättning eller pension inte är bidrag. Det är försäkringspengar som har betalats in av löntagarna via arbetsgivarna till staten.

– Och det måste finna ett samband mellan vad folk betalar in till försäkringen och vad de kan få ut av den, säger hon.  

Vid seminariet deltog även Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker hos försäkringsbolaget Folksam.

Han påpekade att socialförsäkringarna i dag utgör 60 procent av statens budget. Men att väldigt få diskuterar hur dessa försäkringar bör se ut.

– Jämför det med försvaret som kostar 10 procent av statens budget. Det diskuteras varje år vid en stor konferens i Sälen, Folk och Försvar. Vi skulle också behöva en årlig konferens kallad Folk och Välfärd, säger han.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Jag är en kvinna som har stadigvarande sjukersättning.Jag kämpade i 1 och 1/2 år innan jag fick igenom det.Jag blev så slut,så jag fann igen annan utväg än att avsluta mitt liv.Nu klarade jag mej,och överklagade till Förvaltningsrätten. Jag fick äntligen igenom min ansökan.Men jag har utmattningsdeppression efter allt,sjukdom och problem med dotterns missbruk.Så är livrädd,att mista min ersättning än idag.

För ca 10 år sedan när jag löste på socionomprogrammet kursen om olika välfärdsmodeller fick vi i uppgift att skriva en tenta om hur vi trodde att välfärden skulle se ut i Sverige om 10 år. Jag skrev om den ökade privatiseringen och hur det bidrar till ökande klyftan mellan fattiga och rika när de som har hög lön kan betala för privat vård och skola, vilket resulterar i skillnader i kvalitet och utbud när det gäller skola och vård exempelvis. Du kan fortare få hjälp och valfriheten är större. Med detta ökar risken att färre vill bidra till det generella välfärden som vi har i Sverige. De som är utsatta (fattiga, hemlösa, flyktingar, sjuka, funktionshindrade, arbetslösa) blir ännu mer utsatta, för vi visste ju om de förväntade stora pensionsavgångarna, brister i statskassan för pensionerna och övriga socialförsäkrings förmåner. Vi visste också att bostadsbristen skulle öka för såväl privatbostäder och då främst hyresrätter men även boenden för vård och omsorg, såsom förskolor. Jag skrev också om att bristen på arbeten och förändrade villkor (åtstramningar) för ekonomiskt bistånd skulle innebära att de unga kommer bo hemma längre och debuten på arbetsmarknaden försenas. Nu är vi där! Klyftorna har aldrig varit större, inte heller bostadsbristen och antalet människor som lever på försörjningsstöd. Det har blivit mycket svårare att kvalificera sig till de förmåner som socialförsäkringen omfattar, vilket självklart innebär större utslagning och utanförskap och inte minst personligt lidande. Det är fortfarande våra oavsett rika eller fattigas skatteinbetalningar som försörjer den generella välfärden så VI måste göra uppror mot denna samhällsutveckling och kräva att vi också får nyttja de förmåner vi betalar för!

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2017-01-31. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.