Thomas Carlgren/Linn Ejdersand
Agneta Jöhnk. Foto: Thomas Carlgren/Linn Ejdersand

SKL backar om språkkunskaper

|Arbetsgivarna är tvungna att anställa personal till äldreomsorgen som inte kan så bra svenska. Det uttalandet från arbetsgivarorganisationen SKL har väckt starka reaktioner. Nu backar SKL och försäkrar att personalen måste kunna klara att tala och skriva svenska.

– Det är självklart, det är ju känsligt i äldreomsorgen med människor som är väldigt sjuka och isolerade och ensamma och det är klart att man ska kunna prata med den man ska vårda och hjälpa, säger Agneta Jöhnk som är ansvarig för arbetsgivarfrågor på Sveriges kommuner och landsting.

KA:s granskning av bristande språkkrav i äldreomsorgen har visat att arbetsgivare ser mellan fingrarna och anställer personal som har så svårt med språket att de bland annat inte klarar att svara i telefonen, svara på larm eller sköta dokumentationen. Artikeln har fått många läsare att reagera. De flesta känner igen problemet och vittnar om hur det påverkar arbetsmiljön negativt.

I går kommenterade arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, granskningen. Chefsekonom Annika Wallenskog sade till nyhetsbyrån TT att arbetsgivare måste anställa personer som inte är så bra på svenska och att de får lära sig medan de jobbar. Bristen på arbetskraft är så stor. Men det är att lämna walk over på sitt arbetsgivaransvar, menar Kommunals ordförande Tobias Baudin.   

– Det här är ansvarstyngda och kvalificerade jobb och då måste det vara ett krav att man kan det svenska språket, säger han till KA.

KA har sökt Annika Wallenskog för en intervju. Men hon har hänvisat till Agneta Jöhnk, som inte ställer sig bakom uttalandena.

–  Ur ett arbetsgivarperspektiv är det vi som har ansvaret så jag kan inte riktigt hålla med om att man bara ska ut och jobba. Man måste också se till att de som jobbar har den kompetens som krävs, säger Agneta Jöhnk.

Hon menar att Annika Wallenskog kanske inte var rätt person att svara på frågor i det här ämnet.

– Samtidigt förstår jag att hon sade så för som arbetsgivare har vi en verksamhet som bedrivs dygnet runt och gamla som behöver hjälp och självklart kan det finnas arbetsgivare som känner en desperation och behöver personal.

Agneta Jöhnk är dock väldigt tydlig med att det inte är okej att arbetsgivare tummar på språkkraven. Det är arbetsgivarens ansvar att personalen har den kompetens som krävs och saknas den bör man erbjuda personalen utbildning.

Både Agneta Jöhnk och Annika Wallenskog lyfter dock fram att det är bra att lära sig svenska på arbetsplatsen. Många arbetsgivare har också utbildat särskilda språkombud som ska stötta de som har svårt med svenskan, påpekar Agneta Jöhnk. Men personal som KA har talat med påpekar att det inte finns tid för handledning och språkcoachning, verksamheten är för slimmad.

I Sundsvall berättar en undersköterska att en vikarie med annat modersmål än svenska kan sättas in efter tre dagars introduktion. På ett kvällspass med två personal på 13 demenssjuka blir det väldigt tufft när kommunikationen inte fungerar.

– Det låter inte bra. Arbetsgivaren måste förstå att det kostar mer att bedriva äldreomsorg, man måste ha en bra plan för att både de som är ordinarie ska orka, men också för att de som ska komma in ska vilja fortsätta, säger Agneta Jöhnk.

Varför har arbetsgivarna inte tagit ansvar för att de man anställer kan tillräckligt bra svenska?

– Jag tycker många har tagit ansvar, men jag förstår ju att det här är ett problem som vi inte förstått hela vidden av. Jag tror vi kan göra mycket mer. Om språket sätter gränser måste arbetsgivaren förändra arbetsuppgifterna eller utbilda.

Agneta Jöhnk påpekar att det är viktigt att se över utbildningarna till undersköterska. SKL har exempelvis fört en dialog med Arbetsförmedlingen om att deras utbildning innehåller för lite svenska och samhällskunskap.  I den nya vårdbiträdesutbildning som planeras kommer det läggas mer fokus på dessa ämnen.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Det Måste väl ändå vara myndigheten som tar in nyanlända som skall ställa kravet på individen att lära sig språket på t ex komvux. Arbetsgivaren kan väl ändå INTE stå till svars för detta? Vården har det tillräckligt pressat!!! Det måste vara dags att ge nyanlända INTE bara rättigheter utan också skyldigheter!!! De måste lära sig språket för att få stanna. De som är födda och uppväxta i Sverige har väl inte fått gå språkkurser hos arbetsgivaren?? Det är dags att regeringen vaknar å tar SITT ansvar.

Varför ska arbetsgivares desperation gå ut över oskyldiga, sköra och sjuka människor?
Beslutsfattare och tjänstemän skuldsätter oss, för att vi levt för länge, blivit sjuka och behöver hjälp.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2018-07-04. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.