En man är ute på sin löptur genom Stockholm. Han passerar en för honom okänd bil. På instrumentbrädan upptäcker han ett opostat brev – adresserat till honom själv.

Stockholm Stories (som baseras på novellsamlingen Det andra målet av Jonas Karlsson) är full av sådana finurligheter. Vi får följa fem stockholmare, som först verkar leva helt olika liv. Så småningom visar det sig att deras öden är tätt sammankopplade. Allas vägar leder till Gondolen, den snofsiga restaurangen vid Slussen med panoramautsikt över vår huvudstad.

Det här är en smart och snygg film, men inte särskilt djupsinnig. Huvudpersonerna – en hårt hållen brat (Filip Berg), en ministers älskarinna (Julia Ragnarsson), en misslyckad författarkliché (Martin Wallström) och en fyrkantig arbetsnarkoman (författaren Jonas Karlsson själv) vars sociala inkompetens endast överträffas av en neurotisk reklamare (Cecilia Frode) – gränsar till rena karikatyrer. Åtminstone till en början. Skådespelarna gör ett bra jobb, och efter hand växer de platta rollfigurerna till människor som faktiskt engagerar. Så blir Stockholm Stories en film som inte bara talar till hjärnan, utan även hjärtat.