Stora skillnader i bemanningen

|Vårdbehovet ska styra bemanningen på äldreboenden. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kommunerna. KA har undersökt hur det påverkar arbetsmiljön i två av landets kommuner.

Det har precis slutat duggregna utanför äldreboendet Haganäset i Karlsborg. Undersköterskan Susanne Ahnell, huvudskyddsombud och arbetsplatsombud, möter upp oss vid den lilla kiosken i dagverksamheten strax intill ingången. Det är med tveksamhet hon tar emot oss. Visst är det stressigt och tufft på Haga­näset, det har Susanne och hennes kolleger länge tyckt. Men det här med att ha sämst bemanning i Sverige, kan det verkligen stämma?

– Vi har alltid vetat att vi ligger lågt, men vi har ju inte något att jämföra med, säger hon när hon leder oss genom korridorerna till ett mötesrum där sju kolleger väntar för att berätta om sin arbetsvardag.

På ett annat äldreboende, två och en halv timmes bilresa bort i Skinnskatteberg i Bergslagen, har vårdbiträdet Elisabeth Spencer just avslutat sin arbetsdag. Det har varit en lugn morgon på Hemgården. På tisdagar och onsdagar är de sex personal på de tolv gamla som bor på avdelning Granen. Här hinner personalen ofta med att ge de äldre mer. Som att gå en promenad, eller baka något gott till fikat.

– Det gör vi ganska ofta. Det är väldigt sällan man känner sig stressad faktiskt. Vi hinner med det vi ska och lite till, säger ­Elisabeth Spencer, som också hon är arbetsplatsombud och skyddsombud.

Storleksmässigt är Karlsborg och Skinnskatteberg ganska lika. De har bara några tusen invånare, båda är landsorts­kommuner och har en liten äldreomsorg. I Skinnskatteberg finns bara två äldreboenden. I Karlsborg finns ett. Men i statistiken över dagbemanningen på särskilda boenden vardagar hittar vi orterna i olika ändar av tabellen. Karlsborg är en av kommunerna med sämst bemanning. Skinnskatteberg däremot ligger i topp.

Det har länge hetat att det inte går att jämföra bemanning i äldreomsorgen. Att det blir för svårt eftersom vårdtyngden varierar. Men för några år sedan började Socialstyrelsen samla in siffror till Äldreguiden, en webbsida som ska hjälpa äldre att välja boende. Där finns i   dag uppgifter om bemanningen på de flesta av landets offentliga och privata äldreboenden. Verksamheterna har själva rapporterat in uppgifterna. Siffrorna visar det planerade antalet personal på plats en viss tid i relation till äldreboendets antal platser.

Antal platser (boende) per personal i särskilt boende på vardagar.
Siffran avrundas till närmaste heltal. Uppgift saknas om följande kommuner: Aneby, Borlänge, Burlöv, Dorotea,
Gävle, Karlskoga, Karlskrona, Kungsör, Lessebo, Lomma, Ludvika, Mörbylånga, Nynäshamn, Orsa, Oskarshamn, Sorsele, Uppvidinge, Vårgårda, Åsele och Öckerö.

Grafik: Elin Steen

Socialstyrelsen menar att siffrorna måste sättas i relation till andra faktorer, till exempel vårdtyngd och lokalernas utformning. Snittbemanningen påverkas också av om kommunen har många service­hus, eftersom de generellt har lägre bemanning. Servicehus är dock ovanliga i dag.

Samtidigt är skillnaderna stora mellan de kommuner som har högst snittbemanning och de som har lägst. Kan det inte också bero på att en del kommuner har bättre bemanning än andra? Jag ställer frågan till Stina Hovmöller, enhetschef för Socialstyrelsens avdelning för statistik och jämförelser.

–  Vi vet inte hur behoven hos individerna i de olika boendena ser ut. Därför kan vi inte uttala oss om det finns omotiverade skillnader, säger hon.

Att en del äldreboenden har dålig bemanning är dock känt efter flera granskningar gjorda av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Under sommaren presenterade Kommunal en undersökning som visade att fyra av tio undersköterskor anser att bemanningen till och med är så låg att det innebär en risk för de äldre.

Om vi tittar närmare på Karlsborg och Skinnskatteberg har ingen av kommunerna något servicehus. Den faktor som troligen påverkar snittbemanningen mest är därmed inte aktuell. Hemgården i Skinnskatteberg har elva omsorgspersonal på 24 platser. Det är ett allmänt boende, men här finns också demenssjuka. Haganäset i Karlsborg har både somatiska avdelningar och demensenheter. Här fanns vid Socialstyrelsens mätning 2016, 15 omsorgspersonal på 72 platser. I dag har bemanningen höjts till 19 omsorgspersonal. Frågan är: Spelar det någon roll om man har 3,8 gamla att ta hand om per person eller om man har 2,2? 

Rebecca Andersson Foto: Per Knutsson 

När vi träffar undersköterskorna på Haga­näset påpekar de att de inte behöver städa. De tvättar bara de boendes kläder. Arbetsbelastningen kan också variera. En lugn dag går det bra, men är många av de äldre dåliga eller oroliga har de svårt att räcka till.

– Vi hinner med det basala, men har inte alltid tid till det där extra, säger Susanna Wesslander, som arbetar på en av demensavdelningarna.

Efter att personalen protesterat mot den höga arbetsbelastningen fick Haganäset i höstas två extrapersonal i köket fem dagar i veckan.

–  Vi hann ju inte med att få fram frukosten i tid. På vår avdelning är vi fyra på 18 boende på morgonen och alla ska upp och en del duscha, säger Susanne Ahnell.

Hon säger att det är en tuff arbetsmiljö, men inte så illa att hon vill sluta. En annan kollega menar att hon inte är direkt stressad, men önskade att hon kunde arbeta ”långsammare och på ett värdig­are sätt”.

Personalen på Hemgården i Skinnskatteberg städar de boendes rum, men precis som på Haganäset i Karlsborg har de hjälp i köket. En tillfällig extrapersonal har också satts in för att sköta tvätten och städningen av allmänna ytor.

–  Normalt har vi både tvätt och städning, så det är en stor hjälp för oss, säger Elisabeth Spencer.

Getrud Lönning och Elisabeth Spencer Foto: Per Knutsson 

Kollegan Josefin Carlsson Bromér, också hon vårdbiträde, tycker att det kan vara tufft på helgen när de är tre på tolv boende dagtid, och två på kvällen.

–  Men generellt har vi en jättebra arbetsmiljö, säger hon.

Vad skulle du tycka om att vara 19 ­personal på 72 boende?

– Åh, herregud. Klart det kan vara svårt att jämföra, men jag tycker det låter väldigt lite.

Hur förklarar man att Skinnskatteberg har en så bra bemanning? Svaret jag får från fackliga, ansvariga tjänstemän och personal är att det varit så sedan gammalt.

–   Jag tror att man någonstans har förstått att ska man ha en bra omsorg måste man ha tillräckliga resurser, säger Niklas Johansson, klubbordförande för Kommunal Skinnskatteberg.

När kommunen nyligen gjorde en bemanningsmätning av hela äldreomsorgen fann man att det på vissa tider var underbemannat och på andra fanns det en överkapacitet. Slutsatsen blev att kommunen ligger rätt i bemanningen.

–  Ibland kan vi ha två boende och bemannat för tio, men då kan den personalen få gå in i hemtjänsten i stället. Vi är en liten kommun och har en flexibel personal, säger Maria Dillner, socialchef.

”Jag hade gärna tillsatt mer personal om vi fått pengar till det”.

Hennes motsvarighet i Karlsborg heter Sandra Peters och hon är förvånad över att Karlsborg ligger så dåligt till.

–   Jag hade gärna tillsatt mer personal om vi fått pengar till det. Vi vill ju också vara en attraktiv arbetsgivare. Men att vi skulle ha katastrofdålig bemanning tycker jag faktiskt inte.

Att Haganäset ligger på markplan och att omvårdnadspersonalen inte behöver städa är viktiga faktorer som bör vägas in i bedömningen, menar Sandra Peters.

Utan det ger Socialstyrelsens statistik inte en rättvis bild, resonerar hon.

På Kommunal påpekar man samtidigt att den faktiska bemanningen på landets äldreboenden snarare kan vara lägre än vad statistiken visar. En granskning som förbundet gjorde för några år sedan visade att arbetsgivare inte fullt ut satte in vikarier när någon blev sjuk. Den tid som drogs in motsvarade flera heltidstjänster.

–   Man dribblar med de timmarna och det drabbar definitivt personalen och deras arbetsmiljö, säger ombudsman Ann Georgsson som berättar att bemanningsfrågan kommer vara prioriterad för förbundet nästa år.

Fotnot till grafiken: Mätningen gjordes två veckor i mars 2016, klockan 09 på morgonen.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Hej!
Tänker att det borde inte vara några större svårigheter att bifoga källmaterial när ni hänvisar till "FAKTA" jag förstår på artikeln att uppgifter i detta fallet är tagna från någon undersökning socialstyrelsen gjort och jag vet att man kan söka upp dessa på egenhand, men för att vara källkritisk vill jag gärna kunna förvissa mig om att det är rätt undersökning jag tittar på. I detta fallet kan jag inte förlita mig på att KA har skrivit att socialstyrelsen rapporterar om...
Detta skulle i övrigt även kunna ge KA i stort större förtroende hos läsarna. MVH

Hej Anna och tack för din kommentar. Du har rätt i att det är viktigt att ange källa. Kanske borde vi ha specificerat detta noggrannare.
Uppgifterna kommer från Kommun- och landstingsdatabasen Kolada, som sammanställt ett bemanningssnitt för varje kommun. Den ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser, (RKA). Svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting är föreningens medlemmar. På www.kolada.se kan du gå in och ta fram tabellen själv.
Ursprungligen kommer materialet från Socialstyrelsens enhetsundersökning 2016. Den hittar du här: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/enhetsundersokningenomaldreomsorg
Om du vill titta vad som gäller för just din kommun kan du också gå in på Socialstyrelsens äldreguide: http://oppnajamforelser.socialstyrelsen.se/aldreguiden/Sidor/default.aspx
Vänliga hälsningar, Helena Gunnarsson, reporter på Kommunalarbetaren

Hej Lone och tack för din kommentar. Tyvärr finns bara uppgifter för dagtid vardagar och helger, inte för kvällar eller nätter. Men läs gärna vår granskning av nattbemanningen från i våras https://www.ka.se/hopplos-kamp-for-battre-bemanning
Vänliga hälsningar, Helena Gunnarsson reporter på Kommunalarbetaren.

Finns motsvarande mätning för bemanning nattetid?

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2017-09-25. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.